Skip to main content

Full text of "Reliabilitetsprövning av en metod för innehållsanalys av intervjutext"

See other formats


specialbulletin från 




Förväjas och 
behandlas som 
textmaterial 

U/y^ /te? u cl 




PEDAGOGISK- 
PSYKOLOGISKA 




INSTITUTIONEN 

LÄRARHÖGSKOLAN 
MALMÖ 





testkonstruktion 




och 1 


testdata 1 


Berg, M.: 

RELIABILITETSPRÖVNING AV EN METOD 
FÖR INNEHÅLLSANALYS AV INTERVJUTEXT 




Nr 26 November 1974 











RELIABILITETSPRÖVNING AV EN METOD FÖR INNEHÅLLSANALYS AV 
INTERVJU TEXT 



Marjanna Berg 



Berg, M. Reliabilitetspr övning av en metod för innehållsanalys av inter- 
vjutext. /Reliability testing of a method of content analysis applied to 
interview texts./ Testkonstruktion och testdata (Malmö, Sweden: School 
of Education), Nr 26, 1974. 

I projektet Skolpedagogiska sökstrategier pågår bearbetning av intervjuer 
med forskare på svenska pedagogiska institutioner. Föreliggande rapport 
redovisar det första steget till utvecklingen av en datorbaserad innehålls- 
analys: reliabilitetskontroll av syntaktisk-begreppsbaserad kodning av in- 
tervjutext, överensstämmelsen mellan kodarna diskuteras och riktlinjer 
ges till vidareutveckling av kodningsmanualen. 

Nyckelord: Datorbaserad innehållsanalys, psykolingvistik, bedömaröver- 
ensstämmelse, intervjutext. 



- 1 



INNEHÅLL 

1. INLEDNING 

2. BAKGRUND 



3. 
4. 



6. 
7. 
8. 



BEARBETNING AV INTERVJUMATERIALET 

ÖVERENSSTÄMMELSEKON TROLL 

4.1 Genomförande av öve ren sstämmelsekontr ollen 

4. 1 . 1 Avgränsning av begrepp och satser 
4. 1 . 2 Kodning av begrepp och satser 



4.2 



4.3 



Jämförelse med andra innehållsanalyser 

4.2.1 Osgoods M evaluative as sertion analysis" 

4.2.2 Holstis metod för datorbaserad innehållsanalys 

Statistisk bearbetning 



RESULTAT OCH DISKUSSION AV ÖVERENSSTÄMMELSE - 
KONTROLLER 

5. 1 Avgränsning av begrepp 
5. 2 Avgränsning av satser 
5. 3 Kodning av begrepp 

5. 3. 1 Kodning av begrepp i olika innehållskategorier 

5. 4 Kodning av satstema 

SAMMANFA TTNING 
REFERENSER 

BILAGOR 

1. Datablad med koder och kommentarer 

2. Tabeller med rådata 



Sid 
2 
3 



10 
10 

11 
13 

15 

16 

17 

17 



19 

19 
22 
23 

26 

28 

31 

35 

36 



- 2 



INLEDNING 



Inom projektet Skolpedagogiska sökstrategier (SÖK) vid Lärarhögskolan i 
Malmö bearbetas f n ett material som består av intervjuer med 40 svenska 
forskare på pedagogiska institutioner. Intervjuerna spelades in på ljudband 
och har efteråt skrivits ut. Textmaterialet omfattar ca 4000 sidor. 

För att bearbeta materialet har SÖK-projektet påbörjat utvecklingen 
av ett program för datorbaserad innehållsanalys av intervjuer (B. Bier- 
schenk, 1973 c, 1974). Textmaterialet måste dock först prepareras och 
kodas manuellt innan den maskinella bearbetningen kan börja. Därtill har 
I. Bierschenk (1974 b) utarbetat en manual för avgränsning av analysenhe- 
ter, supplering och strykning av text och kodning av syntaktiska enheter. 

Föreliggande rapport behandlar reliabilitetskontroll av formalisering 
och kodning av text som utförts i enlighet med manualen. Ordet reliabilitet 
har använts i en begränsad betydelse, nämligen som överensstämmelsen 
mellan bedömare vid kodning enligt manualen. Rapporten bör betraktas 
som ett steg i utvecklingen av innehållsanalystekniken. Efter den aktuella 
kodningen har ändringar skett i de lingvistiska utgångspunkterna och änd- 
ringar i manualen har föreslagits. 

Redan här bör påpekas att den aktuella innehållsanalysen inte liknar 
traditionella innehållsanalyser. Kodningen som redovisas här innebär en- 
dast en Överföring av den fullständiga intervjutexten till hålkort, på ett så- 
dant sätt att innehållet i texten kan undersökas med hjälp av dator. Den 
egentliga innehållsanalysen har ännu inte påbörjats. 



- 3 



2, BAKGRUND 

Idéskissen till SÖK-projektet tar upp följande tre syften (B. Bierschenk, 
1973 a): 

1. Ett studium av idégenerering, problemformulering och forsknings- 
planer ing. 

2. Ett studium av informationssöknings strategier. 

3. En försöksverksamhet med en lokal dokumentalisttjänst. 

På basis av punkterna 1 och 2 och diskussioner med olika forskargrupper 
utvecklades ett antal aspekter som borde beaktas vid ett studium av infor- 
mationssökning, idegenerering, problemformulering, dokumentation och 
forskningsplanering. En lista över frågor utarbetades som kunde tänkas 
ge information om dessa aspekter vid en intervju med forskare. Intervju- 
tekniken valdes som datainsamlingsmetod, då den torde vara mera sensi- 
tiv än ett frågeformulär med bundna svarsalternativ, eftersom intervjuper- 
sonen kan nyansera sina utsagor. Dessutom antogs att ett icke begränsat 
verbalt flöde kunde ge information som kännetecknas av hög validitet. Un- 
ders ökning spopulationen bestämdes till beteendevetare med minst filoso- 
fie licentiat- examen, knutna till de forskningsprojekt vid svenska pedago- 
giska institutioner som bl a nämns i SÖ:s projektkatalog 1972-06-01: 
Svensk utbildnings forskning. 40 slumpmässigt utvalda forskare intervjua- 
des vårterminen 1973. Intervjuerna spelades in på ljudband. 

Vid valet av en teknik för innehållsanalys av intervjumaterialet beto- 
nades vikten av att kunna återvinna för undersökningen relevant informa- 
tion (B. Bierschenk, 1973 c). Intervjupersonernas utsagor måste därför 
lagras i oförstört skick. Detta motiverade valet av ett analytiskt förfa- 
ringssätt baserat på syntax vid bearbetning av intervjutexterna, som 
innebär att de ursprungliga relationerna som existerar mellan utsagor 
och begrepp bevaras. Kategorier för den egentliga innehållsanalysen be- 
stäms först efter att materialet har kodats och lagrats på magnetband. 
Den teoretiska utgångspunkten för den analytiska kodningen ligger i ett 
enkelt och välkänt lingvistiskt paradigm, nämligen SUBJEKT -VERB -OB- 
JEKT -relationen. Osgood (1956) har utgått ifrån detta paradigm vid sin 
"evaluative assertion analysis". Holsti (1969) har vidareutvecklat den 
och utvecklat ett datorbaserat analysprogram, som bygger på AGENT- 
AKTION -OBJEKT -MÅL- relä tioner. Första steget i Holstis analys är att 
man bestämmer agent och bestämningar, aktion och bestämningar, mål 
och bestämningar. Dessutom kodas övergripande strukturer i intervju- 
personernas yttranden, så som tidsrelation, modalitet, villkor. 



4 - 



I SÖK- projektet upplevdes denna analys som inte tillräckligt uttöm- 
mande med hänsyn till det informationsrika material som skulle analyse- 
ras. Därför påbörjades utvecklingen av ett program för datorbaserad 
innehållsanalys av intervjumaterialet. Denna utveckling har indelats i tre 
faser (se fig 1). Fas 1 innebär en förberedelse av intervjumaterialet, så 
att det blir tillgängligt för bearbetning: utskrift av texten från ljudbanden, 
indelning av texten i mindre avsnitt enligt frågenummer. Fas 2 omfattar 
manuell bearbetning av texten, som förbereder texten för den datorbase- 
ra de innehållsanalysen. Med utgångspunkt i AaO-paradigniet utvecklades 
regler för kodning av intervjutexten, som resulterade i I. Bierschenks 
Manual för innehållsanalytisk kodning av intervjutexter. Med hänsyn till 
SÖK- projektets syfte att studera informationssökningsstrategier, och pga 
att frågeområdet om information och dokumentation är konkret och att den 
information som skall utvinnas ur texten antagligen är lätt att tolka, valdes 
att analysera detta frågeområde i första hand. Det behandlas i fyra inter- 
vjufrågor, som utgör ca 10% av det totala intervjumaterialet. Tillförlitlig- 
hetskontroll utfördes på fyra slumpmässigt uttagna intervjuer, dvs på 10% 
av materialet om information och dokumentation. Två oberoende kodare 
(kodare A, B) kodade materialet för tillförlitlighe.tskontroll. Efter kodning 
av hela frågeområdet om information och dokumentation övex-fördes mate- 
rialet på hålkort. Vid Lunds Datacentral har sedan skett vissa enkla bear- 
betningar av materialet. Innan den egentliga innehållsanalysen i fas 3 kan 
börja måste ett kategori system konstrueras, i form av ordlistor eller re- 
gister för oberoende begrepp (t ex agenter) och beroende begrepp (bestäm- 
ningar till t ex agenter), Dessutom skall beroende begrepp skaleras med 
semantiska differentialer enligt Osgoods tre huvuddimensioner. Efter ut- 
formning av villkorssatser (söklogik) kan materialet genomsökas med ut- 
gångspunkt i hypoteser om relationer mellan begreppen» Detta innebär att 
man använder ett flexibelt fete g or i system, där hela materialet genomsöks 
på nytt för varje kategori eller profil. Resultatet blir frekvensfördelningar, 
som skall bli föremål för statistisk analys. Inferens är möjlig till de for- 
mulerade hypoteserna och slutligen till teoribildning på området. 



Fas 1 




Ai-.visiiir.gar lör 
utskrivning av 
t.ilsd U>xt- 



Prepirering 

SV U'XI 



Si-gmentering 
av text 



Fas 2 



Fas 3 



AaO-paradigm 

- satser - 



Utveckling av regler 
för KirmalUerir.g 



Formalisering 
av text 



Supplering 
av text 



Urval av kodare 
och vai av tillför- 
litlighetskriteriurr. 



Revidering av 
regler 




Förnyad kodar- 
tråning 



1 






1 


Konstruktion av 
register för obe- 
roende och beroende 
begrepp 




Skalering av 
beroende begrepp 















Utformning &v 
viUkorss&tser 



Profilering 



Formulering av 
hypoteser 



Frfckv<rTj&fi»r- 

dcininfg&r 



1, 






* T 

I 


Statistik 

i?. <i i y* 




UJtirnrtto 














Figur 1 . Flödes schema för utformning av en datorbaserad innehållsanalys 
(hämtad ur B. Bierschenk, 1974 d) 



-6 - 

3. BEARBETNING AV INTERVJUMATERIALET 

I figur 2 visas ett flödesschema över den genomförda bearbetningen av in- 
tervjumaterialet. Texten med stor stil visar utvidgningen av det ursprung- 
liga flödes schemat (fig 1), som upplevdes som nödvändigt under arbetets 
gång. 

Bearbetning av intervjumaterialet började med utformning av anvis- 
ningar för utskrift av de bandade intervjuerna. Texten preparerades, dvs 
skrevs ut på papper. Segmentering av texten resulterade i att texten inde- 
lades i mindre avsnitt enligt frågenummer. Dessa avsnitt kunde sedan 
slås ihop till större frågeområden. 

Analysen fortsatte nu i två riktningar; dels utfördes en impressionis- 
tisk analys (Annerblom, 1974) och dels beslöts att SÖK-projektet skulle 
påbörja utvecklingen av en datorbaserad innehållsanalys. Den teoretiska 
utgångspunkten i den datorbaserade analysen är AaO-paradigmet: AGENT - 
AKTION-OBJEKT-relationer (Holsti, 1969). I varje sats (eller begrepps- 
relation) är vi intresserade av agentens handlingar mot olika objekt eller 
mål. Samtliga fyra begrepp och relationerna dem emellan skall analyseras. 

Analysenheten är meningen (sentence). Varje mening består av an- 
tingen en huvudsats eller en huvudsats samt en eller flera bisatser. Tex- 
ten bryts ner i meningar och satser. I. Bierschenk (1974 b, s 48) skriver: 

"En mening är ett yttrande som är bärare av en talares reaktion i en be- 
stämd situation och som kan förstås när den som självständig enhet lös- 
göres från sin omgivande kontext. . . . En sats är en meningsenhet som 
uttrycker en handling eller ett tillstånd och som kan vara (1) bärare av 
självständigt innehåll eller (2) bärare av innehåll endast tillsammans med 
omgivande kontext som den domineras av. " 

Varje sats (eller begreppsrelation) består av ett antal oberoende och be- 
roende begrepp, som i sin tur kan bestå av ett eller flera ord (B. Bier- 
schenk, 1974 b). Oberoende begrepp är sådana som ensamma framkallar 
begreppsrelationer, dvs det kan vara olika slag av substantiv och verb. 
Beroende begrepp, dvs attribut (adjektiv) och adverb kan endast tillsam- 
mans med oberoende begrepp bilda begreppsrelationer. I vår analys av- 
gränsas varje begrepp inom en sats som innehåller information och som 
har en annan funktion i satsen än övriga delar (se I. Bierschenk, 1974 b, 
kap 5). 

För att en mening skall kunna förstås som en självständig enhet, lös- 
ryckt ur sin omgivande kontext, krävs ibland viss supplering av texten: 
de underliggande begreppsrelationerna måste göras explicita. Man bör 
här komma ihåg att materialet består av talad text som innehåller tanke- 
hopp, avbrutna meningar och referenser till tidigare yttranden. Särskilda 
regler för supplering och formalisering av texten utvecklades för att vi 




As.vnnir.gar lör 
utskrivning av 
tslaö wxt 



Prtfpircring 

ÄV U'\! 



Impressionis- 
tisk analys 



Projektets nu- 
läge 




Sognwnte ring 
av test 



Datorbaserad 
innehållsanalys 



\a.O-paradigm 

■ satser - 



Utveckling av reglar 
ior formalisering 



Manual för formali se ring 
och supplering av text 



I 



Forrrialisering 
av iex: 



1 



SuppUrir.f! 
av text 



Urval av kodare 
och va! av tillför- 
litlighet »kriterium 



Revidering av 
regler 



Konstruktion av 
register för obe- 
roende och beroende 
begrepp 




Förnyad kodar- 
trSning 



Skalering av 
beroende begrepp 



fflgur'21 - Bearbetning av inter- 
vjumaterial: Några ar- 
bets 1 etapper i projek- 
tets analyser 



1 






1 


Profilering 




Formulering av 

hypoteser 


• 


' 








Frtkvensfor- 
delningar 





.Statistisk 

ar.slys 



H 



ItifurtttoH 



8 



skulle kunna analysera begreppen och begreppsrelationerna i varje sats. 
Formalisering av texten omfattar flera arbetsmoment. Dels avses av- 
gränsning av begrepp, satser och meningar i texten, dels avses kodning 
av texten, dvs tilldelning av sifferkoder till alla oberoende begrepp, såsom 
agenter, handlingar, mål, objekt och till deras bestämningar (beroende 
begrepp). Då texten utgörs av talspråk kan det vara svårt att avgränsa 
satser och meningar. "Varje sats måste vara begriplig även utanför sitt 
sammanhang. Detta innebär bl a att syftningsord måste förtydligas genom 
suppleringar. Dessutom suppleras ofullständiga satser så långt det är 
möjligt, helst så att de tre eller fyra huvudbegrepp som ingår i AaO- 
paradigmet finns med i satsen. I de fall ett yttrande är helt obegripligt 
för kodarna, pga att det är ofullständigt genom för stora tankehopp 
eller pga syftningar till yttranden som ligger för långt bakåt i tiden, 
stryks yttrandet. Tanken bakom yttrandet skall vara fullt förståelig för 
kodaren för att ett yttrande skall kunna suppleras, I annat fall stryks ytt- 
randet hellre än att man riskerar att supplera felaktigt. Antalet stryk- 
ningar i texten blev ganska litet. En mer exakt bestämning av omfånget 
har här ej utförts, då det i detta sammanhang inte är av betydelse. 

Två kodare valdes ut och tillförlitlighetskriteriet bestämdes till 80% 
överensstämmelse mellan kodarna. De funna värdena på överensstämmel- 
sen skulle testas med binomialfördelningen. 

En första tillförlitlighetskontroll genomfördes i januari 1974 (Berg, 
1974), varefter reglerna reviderades och kodarna tränades på nytt. Ett 
försök gjordes med två nya kodare (C, D), som ej tidigare hade deltagit 
i SÖK-projektet, men deras arbete fick avbrytas (I. Bierschenk, 1974 a). 

Därefter påbörjade kodare A och B kodningen av frågeområdet om in- 
formation och dokumentation. En ny tillförlitlighetskontroll genomfördes, 
vars resultat redovisas i denna rapport. För att kontrollera tillförlitlig- 
heten vid formalisering och supplering av text har kontrollen genomförts 
som framgår ur figur 3. 



1 



Utveckling av regler 
för forrnaHsering 



-r 



Manual för formål ise ring 
och supplering av text 



Revidering av 
regler 



Urval av kodare 
och val av tillför- 
litlighet skriierium 




Förnyad kodar- 
träning 



*1. avgränsning av begrepp 

2. avgränsning av satser 

3. kodning av begrepp 

4. kodning av satser 

Figur 3. Formaliaering av intervjumaterial och tillförlitlighetskontroll 

Figur 3 visar att kontrollen genomfördes i fyra steg. Medan den tränade 
kodaren vid genomläsning av texten redan i tankarna avgränsar begrepp 
och satser, tilldelar koder samt supplerar och stryker text samtidigt, 
utan att följa någon bestämd ordning, måste kontrollen av den utförda for- 
maliseringen och suppleringen ske på ett systematiskt sätt. Först kontrol- 
leras de steg vars utförande kan påverka genomförandet av de övriga mo- 
menten. 

Tillförlitligheten kontrollerades enligt följande (en närmare beskriv- 
ning följer i kap 4. 1). 

1. Jämförelse av de avgränsade begreppen. Samma ord skall ingå i 
samma begrepp hos båda kodarna. Detta innebär att samma supple- 
ringar och strykningar skall ha gjorts. 

2. Jämförelse av de avgränsade satserna och meningarna. Samma sat- 
ser skall ingå i samma mening hos båda kodarna. 

3. Jämförelse av kodning av begrepp. Kodarna akall ha tilldelat samma 
begrepp samma sifferkod som representerar en innehållskategori 
(se I, Bierschenk, 1974 b, s 55). 

4. Jämförelse av kodning av satsernas tema. Kodarna skall ha tilldelat 
samma sats samma satskod som representerar satsens övergripande 
struktur (se I. Bierschenk, 1974 b, s 59). 



- 10 - 

4. ÖVERENSSTÄMMELSEKONTROLL 

4. 1 Genomförande av överensstämmelsekontrollen 

överens stämmelsekontrollen föregicks av genomgång av reglerna samt 
provkodning. Kodare B hade gjort ett avbrott i kodningsarbetet och insko- 
lades på nytt. De aktuella frågorna 5, 6, 7 och 8 i två intervjuer provkoda*- 
des av kodare B, varefter kodningen granskades av kodare A. Felen disku- 
terades och rättades. Det totala antalet fel i koderna uppgick till 10%. 
Denna Överensstämmelse bedömdes vara tillräckligt bra så att kodning 
för reliabilitetskontroll kunde påbörjas. Vid urvalet av material för över- 
ensstämmelsekontrollen uteslöts de två provkodade intervjuerna. 

Med hjälp av slumptalstabell uttogs fyra intervjuer, dvs 10% av mate- 
rialet. Ett annat alternativ hade varit att sprida urvalet över samtliga in- 
tervjuer, genom att välja någon sida ur det aktuella frågeområdet i varje 
intervju. Detta föreföll dock mindre lämpligt, då man inom ett frågeom- 
råde behöver kunna följa diskussionen mellan intervjuperson och inter- 
vjuare, för att kunna förstå sammanhanget mellan intervjupersonens ytt- 
randen. Därför bestämdes att hela frågeområdet skulle kodas i de fyra ut- 
valda intervjuerna. Frågeområdet om information och dokumentation i 
intervju nr 31 och 2 skulle kodas genast och i nr 40 och 33 efter avslutad 
kodning av frågorna 5, 6, 7 och 8 i samtliga intervjuer. Denna uppdelning 
av överensstämmelsekontrollen gjordes för att kunna undersöka om över- 
ensstämmelsen var konstant under kodningen av frågeområdet för hela ma- 
terialet. P g a tidsbrist kunde dock inte den andra kontrollen av överens- 
stämmelsen genomföras så som planerat. I stället gjordes den redan två 
veckor efter att den första kontrollen avslutats. Kodarna hade under den 
tiden hunnit koda minst tre intervjuer vardera. 

Kodare A och B formali serade och supplerade texten oberoende av 
varandra. 

Kodarna diskuterade de textavsnitt där avgränsning av begrepp hade 
lett till stora olikheter, dvs där kodare A hade en hel mening mer (eller 
mindre) än kodare B, beroende på olikheter vid strykning eller ineupple- 
ring av begrepp. Kodarna bestämde gemensamt huruvida meningen skulle 
ingå i analysen eller ej, och den slutgiltiga meningen kodades av båda ko- 
darna. 

Efter kontroll av överensstämmelse vid kodning av intervju nummer 
31 och 2 gjordes några smärre justeringar i kodningsmanualen med ut- 
gångspunkt i de systematiska avvikelser mellan kodarna som upptäcktes 
vid kontroll av innehållskodningen av ordenheter. 



11 - 



4. 1. 1 Avgränsning av begrepp och satser 

Praktiskt genomfördes avgränsning av begrepp och satser på följande sätt. 

Vid genomläsning av texten markeras avgränsning av satser och me- 
ningar med snedstreck (/, /) i texten. Ord som behöver suppleras marke- 
ras, obegripliga menings fragment och textavsnitt stryks. Texten skrivs 
ut på datablad, där varje begrepp upptar en rad. Därvid avgränsas alltså 
begreppen, dvs kodaren avgör vilka ord som tillhör ett begrepp. Supple- 
ringar skrivs till där de behövs. Strukna ord utelämnas. Numrering av 
meningarna innebär att de har avgränsats definitivt. 

Begrepps avg ränsning en jämfördes ord för ord. Sex typer av avvikel- 
ser urskiljdes, överensstämmelse mellan bedömarna markerades med en 
prick (. ) för varje rad på databladet. Varje avvikelsetyp angavs med en 
särskild beteckning på den aktuella raden på databladet. Nedan följer en 
översikt över de använda beteckningarna vid jämförelse av begreppsav- 
gr än aning. 

För överensstämmelsemarkering (. ) krävs alltså att kodare A och B 
har avgränsat ett begrepp på samma sätt, så att samma ord ingår i be- 
greppet och samma ord har supplerats på samma sätt. Även om ett be- 
grepp har supplerats in på samma sätt av båda kodarna, markeras detta 
som överensstämmelse. Ingen markering görs för överensstämmelse vid 
strykning av ord. 

För vissa avvikelser uppförs markering hos båda kodarna, nämligen 
för -»S, SO, AO (jfr ruta 1). Avvikelsen kan knytas till begrepp som finns 
i texten hos båda kodarna. De Övriga awikelsemarkeringarna +, +S, +A 
registreras hos den av kodarna som har ett begrepp extra, som alltså inte 
finns hös den andra kodaren. När samma avvikelse förekommer flera 
gånger, uppförs varje gång en awikelsemarkering. 

Nedan följer exempel på markeringar vid jämförelse av supplering och 
begreppsavgränsning. Dessutom finns exempel på detta i bilaga 1: datablad 
med koder och kommentarer. 



Ex 1 : Kodare A markering 

Det (influenser) SO 
(av K. D. ) +S 



SO 

+S 

+s 



Kodare B 

Det (min) 
(användning) 
(av litteratur) 



Begreppet "det" har tolkats och supplerats olika av kodare A och B, vilket 
markeras med "SO" vid ordet "det" hos båda kodarna. De övriga begrep- 






12 



Ruta 1 . Beteckningar vid jämförelse av begreppsavgränsning 



Beteck- 
ning 


över ens stämmel s e/av vikels etyp 


Marker 
Kodare A 


as för 
Kodare B 




överensstämmelse mellan kodare. 








Samma begrepp innehåller samma 
ord hos båda kodarna . 






AO, +A 


Avvikelser vid begreppsavgränsning 








Kodare A har avgränsat ett begrepp 
annorlunda än kodare B, så att ett 
ord mer eller mindre ingår i samma 
begrepp. 


AO 


AO 




Kodare A har ett extra begrepp 
p g a annorlunda avgränsning än 
kodare B. 


+A 
(kodare A) 


ingen mar- 
kering 




Kodare B har ett extra begrepp 
p g a annorlunda avgränsning än 
kodare A, 

överens stämmel se vid supplering. * 


ingen mar- 
kering 


+A 
(kodare B) 




Kodare A och B har supplerat sam- 
ma ord på samma sätt, så att samma 
begrepp innehåller samma ord hos 
båda kodarna. 




-S, SO, +S 


Avvikelser vid supplering 








Kodare A har supplerat ett ord 
som kodare B ej har supplerat. 


-S 


-S 




Kodare A och B liar båda supplerat 
ett ord, men på olika sätt. 


SO 


SO 




Kodare A har insupplerat ett be- 
grepp som kodare B inte har. 


+S 
(kodare A) 


ingen mar- 
kering 




Kodare B har insupplerat ett be- 
grepp som kodare A inte har. 


ingen mar- 
kering 


+S 

(kodare B) 




Överensstämmelse vid strykning. 




■ 




Samma begrepp har strukits av bå- 
da kodarna. Begreppet utgår ur 
analysen och uppförs ej på datablad. 


ingen mar- 
kering 


ingen mar- 
kering 


+ 


Avvikelse vid strykning. 








Kodare A har strukit ett begrepp 
som kodare B inte har strukit; 
kodare B har extra begrepp. 


ingen mar- 
kering 


(kodare B) 




Kodare B har strukit ett begrepp 
som kodare A inte har strukit; 
kodare A har extra begrepp. 


+ 

(kodare A) 


ingen mar- 
kering 



* Beteckningen för överensstämmelse vid supplering är densamma som 
vid överensstämmelse mellan kodare. Det rör sig dock om två olika 
typer av överensstämmelse. Dessa två typer har emellertid behandlats 
tillsammans och de kan ej urskiljas i materialet. 



- 13 - 

pen består av extra insupplerade ord, som markeras med "+S" vid varje 
begrepp. "SO" är en gemensam avvikelse, medan "+S" för kodare A och 
"+S" för kodare B är enskilda avvikelser. 



Ex 2: 


Kodare A 
både 


mark 
AO 


er ing 
AO 


Kodare B 




både då och nu 




då (1968) 


+A 








och 


+A 








nu (1973) 


+A 







Kodare B har betraktat "då och nu" som en enhet, en tidsangivelse, där 
det är omöjligt att precisera vilken tidpunkt som avsågs. Kodare A däre- 
mot har ur omgivande text uppfattat de exakta tidpunkterna och betraktar 
därför "då" och "nu" som separata, informationsbärande enheter. Ge- 
mensam avvikelse markeras med "AO" hos båda kodarna, medan kodare 
A får tre markeringar "+A" för enskild avvikelse. Ingen markering upp- 
förs för avvikelsen vid supplering, eftersom den är en direkt följd av 
olikheten vid avgränsningen, 

Avgränsning av satser jämfördes sats för sats. För varje sats an- 
tecknades om den hade bedömts som huvudsats eller bisats samt om be- 
dömningen var lika hos båda kodarna eller ej. En översikt över de olika 
utfall som registrerades följer i ruta 2. 



Ruta 2, Jämförelse av satsa vgränsning 



Satsen bedöms av Kodare Kodare 

som A B Förklaring 



Huvudsats 



Bisats 



Huvudsats 
Bisats 



Huvudsats 



Bisats 



Beteckning 



] 



Samma sats kodas Gemensam hu- 
som huvudsats vudsats 



Samma sats kodas Gemensam bi- 
som bisats sats 



Samma sats kodas Avvikande hu- 

som huvudsats av vudsats (kodare A) 

kodare A och som Avvikande bisats 

bisats av kodare B (kodare B) 



Kodare A har ur- Avvikande (extra) 
skiljt en extra hu- huvudsats (ko- 
vudsats dåre A) 



Kodare A har ur- Avvikande (extra) 
skiljt en extra bi- bisats (kodare A) 
sats 



4. 1. 2 Kodning av begre pp och satser 

Efter jämförelse av kodarnas avgränsning av begrepp och satser diskute- 
rades de extra insupplerade meningar som förekom samt strykningar av 
hela meningar. Kodarna bestämde gemensamt vilka meningar av dessa 



14 



som skulle strykas ur texten och vilka som skulle ingå i överensstämmelse- 
kontrollen. Båda kodarna kodade de meningar som skulle ingå. Extra be- 
grepp p g a strykning och extra insupplerade begrepp som förekom i tex- 
ten hos någon kodare ändrades ej. 

De avgränsade begreppen bedömdes och tilldelades innehållskoder en- 
ligt manualen. Först bestämdes huvudkoder enligt AaO-paradigmet, dvs 
om begreppet representerar agent, handling, objekt eller mål förhand- 
lingen. Därefter avskiljdes attribut till agent, objekt och mål samt ad- 
verbialen. 



Ruta 3. Jämförelse av innehåll skodning av begrepp 



Beteck- 
ning öve rens stämmels e/a wikel set yp 



Markeras för 
Kodare A Kodare B 



•x 



Överensstämmel s e mellan kodare 

Samma begrepp har tilldelats samma 
inneha Ils kod. 

Gemensam avvikelse mellan kodare 

Samma begrepp har tilldelats olika 
innehållskoder. 

Överensstämm else mellan kodare 

Samma beroende begrepp har tilldelats 
samma attributkod men olika huvudkod. 
Avvikande huvudkod har redan marke- 
rats som gemensam avvikelse vid hu- 
vudordet. 

Enskild avvikelse 



— x 



— X 



Kodare A har extra begrepp i texten 
och har därför extra innehålls koder. 

Kodare B har extra begrepp i texten 
och har därför extra innehållskoder. 



ingen mar- 
kering 



ingen mar- 
kering 



De avgränsade satserna markeras genom, att innehålls koderna för be- 
greppen i varje sats skrivs i olika kolumner på databladen. Varje sats be- 
döms i sin helhet, och den övergripande strukturen i satsen, satstemat, 
kodas enligt manualen. Tre satskoder anges för varje sats, nämligen de 
för källa, tempus och modus. De övriga 10 satskoderna för negation, vill- 
kor, orsak, medgivande, följd eller avsikt, disjunktion, komparation, 
fråga, antagande och önskan anges endast vid förekomst. De olika sats- 
teman kodas med olika värden (se kap 5* 4 samt I. Bierschenk, 19*74 b, 
ss 59-61). 



15 - 



Ruta 4. Jämförelse av kodning av satstema 



Beteck- 


Markeras för 


ning överensstämmelse/avvikelsetyp 


Kodare A 


Kodare B 


överensstämmelse mellan kodare 






Samma sats har tilldelats samma sats- 




■ 


koder för källa, tempus, modus (ktm) 






av kodarna 


. 


■ 


Samma sats har tilldelats samma sats- 






koder för "övriga satstema" av kodarna 


• 


• 


— x Gemensam avvikelse 






Samma sats har tilldelats olika satskoder 






för ktm av kodarna. 


x — 


x — 


Endast kodare A har kodat satsens ktm 






eller negation i samma sats. 


x — 


x — 


I samma sats har tilldelats olika sats- 






koder för "övriga satstema" av kodarna. 






Endast en avvikelsemarkering uppförs 






för varje kodare, även om två koder 






krävs för satstemat. Kodarna var över- 






ens om att ett "övrigt" satstema förekom 






i satsen, men kodade temat olika. 


X — 


x — 


Enskild avvikelse 






Avvikelser vid kodning av ktm och "övriga 






satstema", som orsakas av olikheter vid 






avgränsning av begrepp eller satser mar- 






keras för varje kodare som enskild avvikel- 
se. 






Kodare A har supplerat in en extra sats 




ingen mar- 


och uppfört satskoder. 


_ 


kering 


Endast kodare A har identifierat ett 




ingen mar- 


satstema och uppfört satskod. 




kering 


Vid kodning av "övriga satstema" där 






två markeringar krävs, har kodare A 




ingen mar- 


endast uppfört en markering. 




kering 


Vid kodning av "övriga satstema" där 






två markeringar krävs, har kodare B 


ingen mar- 




endast uppfört en markering 


kering 


— 






^* ^ Jämförelse med andra innehållsanalyser 

Litteratur om datorbaserade innehållsanalyser finns knappast att tillgå, 
då det är ett relativt nytt område. Reliabilitetskontroller av manuell pre- 
parering av material för datorbaserade innehållsanalyser är ännu mer 
sällsynta i litteraturen. Här ges en kort beskrivning av två metoder som 
har undersökts av projektet i början av utvecklingen av den nu aktuella 
innehåll sanaly sen. 



- 16 - 

4. 2. 1 Osgoods "evaluative assertion analy sis" 

Osgood (Oegood et al, 1956) analyserar en textförfattares värderingar av 
attitydobjekt, så som de kommer till uttryck i en text. Därtill omformu- 
leras meningarna i texten till två typer av standardiserade påståenden, 
som innehåller 

1. attitydobjekt, verb, värderande adjektiv 

2. attitydobjekt, verb, attitydobjekt 

Attitydobjekten ersätts av nonsens symboler , varefter verben och värde- 
rande adjektiv skaleras efter intensitet och riktning (pos-neg), Värdena 
för varje enskilt attitydobjekt sammanräknas till ett totalvärde. 

I Osgoods analys används inte hela texten och den är inte datorbaserad, 
varför den ej är tillräcklig för SÖK-projektet. Däremot är det första Bte- 
get i hans analys, identifiering och isolering av attitydobjekt, delvis jäm- 
förbart med textformalisering som utförs i SÖK- projektets analys. Dess- 
utom redovisar Osgood resultatet av en reliabilitetakontroll av denna ar- 
betsfas, Osgood ställer följande krav vid kontroll av identifiering och iso- 
lering av attitydobjekt: 

1. Exakt samma ord (förutom artiklar) skall ingå i ett attitydobjekt hos 
båda kodarna. Skillnader mellan kodare räknas som avvikelse endast 
första gången, 

2. Om ett pronomen betraktas som attitydobjekt och ersätts med nonsens- 
symboler av endast en kodare räknas detta som avvikelse mellan ko- 
dare. 

3. öm visst material betraktas som attitydobjekt av endast en kodare räk- 
nas detta som avvikelse mellan kodare. 

4. Skillnader mellan kodare i val av nonsenssymboler för attitydobjekt, 

t ex vid variationer i ordalydelsen av ett attitydobjekt, räknas som av- 
vikelse endast första gången. 

Dessa regler har viss likhet med de regler som gäller vid textformali se- 
ring i SÖK-projektets analys, särskilt vid reglerna för avgränsning av be- 
grepp. SÖK-projektets analys är dock mycket mer komplex, dels genom 
att hela texten ingår i analysen, och dels genom att materialet utgörs av 
talad text. 

För att kontrollera reliabiliteten vid identifiering av attitydobjekt be- 
räknar Osgood ett index för överensstämmelsen mellan kodare (se for- 
meln i avsnitt 4, 3), överens stämmel sen mellan par av bedömare har be- 
räknats för två kodningsmetoder. För den ena metoden varierar åan ge- 
nomsnittliga överensstämmelsen mellan . 64 och . 80, och för den andra 



- 17 - 

metoden mellan .77 och . 88. Osgood redovisar dock inte hur mänga atti- 
tydobjekt dessa värden baseras på, utan anger endast antalet kodade doku- 
ment: 8 resp 18 för de två metoderna. Osgood nämner inget kriterium för 
bedömning av den funna överensstämmelsen. I denna rapport har Osgoods 
index för överensstämmelse mellan kodare beräknats för varje steg i den 
manuella bearbetningen. 

4. 2. 2 Holstis metod för datorbaserad innehållsanalys 

Holstis (Holsti, 1969; Holsti et al, 1973) innehållsanalys är en datorbaserad 
utvidgning av Osgoods "evaluative assertion analysis". Agent, handling, 
mål, objekt samt dess modifierare kodas i varje mening i texten, dock 
utan att man skiljer mellan t ex agent och modifierare. Meningens eller 
satsens tema som t ex negation och modalitet kodas. Detta innebär att syn- 
taktisk kodning av texten är nödvändig. 

Holstis analys är inte tillräckligt detaljerad för SÖK- projektets syften. 
Vissa likheter finns dock mellan den förberedelse av material för datorbe- 
arbetning som Holsti genomför och SÖK- projektets kodning av begrepp och 
satser. Tyvärr redovisar Holsti ingen kontroll av reliabiliteten för kodning 
av texter. Han nämner endast att kodningsproceduren är lätt att lära och 
kan utföras med hög reliabilitet. (Holsti, 1969, s 380.) 

I en annan undersökning där hans metod används (Holsti et al, 1973, 
s 242) redovisas heller inga värden på reliabiliteten. Man undvek proble- 
met med interkodarreliabilitet genom att använda sig av endast en kodare. 
Problem med intrakodarreliabilitet minskades genom att det användes en 
vältränad kodare. Som kontroll omkodades efter avslutad kodning av samt- 
liga dokument något av de först kodade dokumenten, och resultaten var 
nästan identiska. Samtliga dokument genomlästes, kontrollerades och 
korrigerades innan datorbearbetning påbörjades. Fel genom kodare som 
förorsakades genom att endast en kodare användes minimeras till följd av 
att kodningen är syntaktisk, och således inte direkt relaterad till den slut- 
liga värderingen av agenter. Genom att ett eventuellt kodarfel vid hög intra- 
kodarreliabilitet torde vara konsistent i hela materialet kan det inte ha på- 
verkat resultatet av analysen, enligt Holsti. Eftersom Holsti inte redovisar 
siffror, är det omöjligt att göra jämförelser med SÖK- projektets kodning. 

4. 3 Statistisk bearbetning 

Samtliga jämförelser vid kontroll av överensstämmelsen mellan kodare 
resulterade i markeringar av typ överensstämmelse - icke överensstäm- 
melse. Antalet gemensamma bedömningar räknades samt det totala anta- 
let bedömningar och antalet bedömningar varje kodare hade utfört. 



18 



För att kunna göra jämförelser med Osgoods material beräknades ett 
index för överensstämmelsen mellan kodare (Osgood, 1956, s 57) enligt 
formeln 

2(gemA+B) där 

(tot A) + (tot B) 

(gem A + B) anger antalet gemensamma bedömningar för kodare A och B 

(tot A) anger det totala antalet bedömningar kodare A har gjort, dvs 
summan av de bedömningar som är gemensamma med kodare B och de 
bedömningar som inte överensstämmer med kodare B:s bedömningar 

(tot B) anger det totala antalet bedömningar kodare B liar gjort 

Vid perfekt överensstämmelse av t ex 150 bedömningar är överensstäm- 
melsen 



150 



a I. 00 



150+150 

Osgoods index för kodaröverensstämmelse är sålunda ett direkt mått på 
överensstämmelsens storlek. Ur detta mått kan man avläsa skillnader i 
svårighet att bearbeta olika frågor och intervjuer och det visar föränd- 
ringar i överensstämmelsen vid olika tidpunkter. Man bör observera att 
Osgoods index ej är detsamma som den procentuella överensstämmelsen 
mellan kodare. Osgoods index ger något högre värden. 

80% överensstämmelse mellan kodare ställdes som minimikrav på 
Överensstämmelsen. För att undersöka om de funna värdena uppfyller 
detta kriterium har binomialteatet använts (Siegel, 1956, s 40). Detta teat 
är speciellt lämpligt när det gäller data med en dikotom fördelning, i vårt 
fall överensstämmelse resp avvikelse mellan kodare. H Q : överensstäm- 
melsen mellan kodarna är .80 eller högre, testas mot H, : överensstäm- 
melsen mellan kodarna är lägre än .80. Ett a-värde beräknades med föl- 



jande formel: 



- (x - 0.5) - NP 



omN.P. Q ■> 9, 



VN.F.Q 
där x anger antalet gemensamma bedömningar för kodare A och B 

- 0. 5 är en konstant för kontinuitetskorrektion 

N anger det totala antalet bedömningar 

P anger kriteriet på överensstämmelsen, . 80 

Q =JL-f>s-720/ P' ± Gl-^ / 

z-värdet testas på 5%- nivån. Värden under (till vänster om) -1. 64 tyder 
på att 80% överensstämmelse inte har kunnat säkerställas. 

I de fall N.P.Q < 9 har den exakta sannolikheten använts (Tables of 
the cumulative binomial probability distribution, 1955). P-värden under 
, 05 tyder på att kriteriet på 80% överensstämmelse inte har uppnåtts. 



- 19 - 

5. RESULTAT OCH DISKUSSION AV ÖVERENSSTÄMMELSEKONTROLLER 

I detta kapitel behandlas överensstämmelsen av de fyra moment som utgör 
den manuella bearbetningen av intervjutexterna, nämligen avgränsning av 
begrepp, avgränsning av satser, kodning av begrepp och kodning av satser. 
I första hand presenteras totalresultaten. För mer detaljerade uppgif- 
ter hänvisas till bilaga 2, 



5. 1 Avgränsning av begrepp 

Kodarnas utskrift av intervjutexten på datablad jämfördes ord för ord. När 
båda kodarna hade inkluderat samma ord i ett begrepp, markerades detta 
som "gemensamt begrepp hos kodare A+B". 

I tabell 1 redovisas överensstämmelsen mellan kodare A och B vid av- 
gränsning av begrepp. 

Tabell 1 . överensstämmelse mellan kodare A och B vid avgränsning av be- 
grepp i intervjutext 



Inte rv jup er s on 












(IP) 






31 


2 


40* 


33 


fråga 


5 


z 


-2.81 


.56 


-4. 


71 


-2.76 






i 


.80 


.87 


4 


76 


.82 






N 


236 


146 


27 '2 




229 




6 


z 


-2.63 


-9.31 


_ 




-12.41 






i 


.82 


.73 






.66 






N 


128 


452 






352 




7 


z 


-6.62 


-2.63 


_ 




-1.47 






i 


.68 


.78 






.84 






N 


147 


120 






297 




8 


z 


-7.04 


-10.29 


_ 




-14.80 






i 


.77 


.74 






.70 






N 


502 


659 






795 




T 


z 


-9.89 


-13.08 


-4. 


71 


-17.60 


■ 




i 


.77 


.76 


# 


76 


.74 






N 


1013 


1377 


272 




1673 



z = testvärde, se kap 4. 3 

i = Osgoods index för överensstämmelse, se kap 4. 3 

N = det totala antalet bedömningar 

* = IP 40 har gett muntliga kommentarer till fråga 5. Fråga 6 och 7 

besvarades genom ifyllande av ett frågeformulär, medan intervju- 
personen inte hade några kommentarer till fråga 8 



- 20 - 



Avvikelserna indelades i sex typer (se ruta 1). 

gemensamt begrepp hos kodare A+B 

AO avg ränsning av begrepp är olika hos kodare A och B 

+A extra begrepp p g a avgränsmng hos en kodare 

-S endast en kodare har supplerat att ord 

SÖ samma ord har supplerats olika hos kodare A och B 

+S extra insupplerat begrepp hos en kodare 

+ extra begrepp p g a strykning av text hos en kodare 

För feltyperna AO, -S och SÖ antecknas "gemensam avvikelse hoa kodare 
A+B". De övriga feltyperna +A, +S och + förekommer endast hos en av ko- 
darna, och antecknas som "avvikelse hos kodare A" resp "kodare B", De 
sex feltyperna har slagits ihop, sä att endast två utfall av begreppsavgräns- 
ning redovisas: överensstämmelse eller avvikelse mellan kodare A och B. 
Tabell 1 visar att ösgoods index för överensstämmelse mellan kodare 
ligger mellan ,66 och .87, Indexvärdena stämmer väl överens med de som 
Osgood redovisar; mellan , 64 och ,88 (Osgood, 1956, s 59). Detta resultat 
är mycket anmärkningsvärt, dä SÖK- projektets analys är mycket mer om- 
fattande och mer noggrann än åen Osgood presenterar, Dessutom innehåller 
värt material mycket mer variation och är av sämre kvalitet än Ösgoods, 
p g a att det är talspråk till skillnad från skriftspråk. 

Vid testning av överensstämmelsen med binomialte stet visar sig dock 
att 80% överensstämmelse endast kan anses vara säkerställd i två fall av 
tretton. Detta resultat kan inte utan vidare accepteras. Avvikelserna har 
granskats. 

Tabell 2. Avvikelser mellan kodare A och B vid avg ränsning av begrepp i 
procent av det totala antalet avvikelser* 



r — • 

IP 








31 


2 


3 


T 


AO 


(geni, a v v, koda 


re 


A+B) 


6.1 


8.9 


7.5 


7.7 


+A 


(avv. kodare A) 






4,9 


5.7 


3.9 


4.7 


+A 


(a v v. kodare B) 






5.5 


10.2 


7.9 


8.1 


-S 


(gem, avv. koda 


1 1 


A+B) 


10.6 


9. 6 


9.0 


9.6 


SO 


(gerru avv. koda 


re 


A+B) 


7.9 


6.2 


4.7 


5.9 


+s 


(avv. kodare A) 






24. 


24.5 


16,5 


20.9 


+s 


(avv. kodare B) 






20.4 


9.6 


26.8 


19.6 


+ 


(avv. kodare A) 






6.1 


8,7 


10.9 


9.1 


+ 


(avv. kodare B) 






14.6 


16.6 


12.- 8 


14.5 


T 








100 


100 


100 


100 


N 








329 


470 


623 


1422 



*På grund av att för IP 40 inte finns material för samtliga fyra frågor har 
värdena inte medtagits i denna tabell. De finns dock i bilaga 2, tabell 9. 



- 21 - 

Tabell 2 visar att de flesta typer av avvikelser inte förekommer så 
ofta; procenttalen för totalen ligger under 10% för AO, +A, -S, SO och + 
(aw. kodare A). Antalet avvikelser av de ovannämnda typerna skiljer sig 
också ganska litet mellan de tre intervjuerna. Skillnaden är mindre än 5%. 
Detta tyder på en ganska stor likhet i kodarnas sätt att avgränsa begrepp. 

Däremot finns markanta skillnader mellan kodarna i antalet extra in- 
supplerade begrepp. Antalet avvikelser varierar för de tre kodade inter- 
vjuerna. Slår man ihop antalet +S för kodare A och B så uppgår de till 40. 5% 
av det totala antalet avvikelser. Vid avvikelserna p g a strykningar finns 
skillnader mellan kodarna. Sammanlagt uppgår dessa avvikelser till 23. 6% 
av det totala antalet avvikelser. Förekomsten av avvikelserna +S och + , sä- 
ger något om hur svårt det är att supplera de aktuella intervjutexterna. Ko- 
darna har båda ansett att ett stort antal suppleringar var nödvändigt, vilket 
innebär att meningarna i texten var svårbegripliga om de lösrycktes ur sitt 
sammanhang. Kodarna har vid supplering använt olika ord eller meningskon- 
struktioner för samma sak, vilket har resulterat i många extra insupplerade 
begrepp hos båda kodarna. Genom kodarnas olika referensram har olika ord 
eller delar av meningar upplevts som obegripliga, vilket kan ha orsakat 
strykningar hos kodare A och suppleringar hos kodare B eller tvärtom. 

Nedan ges ett exempel på de svårigheter som kan möta en kodare vid 
formali ser ing och supplering av text. 

Fråga som gäller källor för kompletterande kunskap: 

Svar: . . . Och, ja, sen hade vi TV-inspelningarna, där blev vi också 
hjälpta ganska mycket. Och så läsning. Det är väl dom huvudsakligen, 
dom källorna. Men det var väldigt bra att vara ute i fältet, faktiskt, det 
var det. - Nej, vänta lite grand, sedan så var det någon, det var innan 
min tid, va, det var före min tid, det var på hösten -68, då så hade A, 
tror jag, och B gått ut med en enkät till forskare, som - nej, fastän 
den användes nog aldrig, nej - dom tänkte göra det i alla fall, gå ut med 
en enkät till forskare, där forskare på institutioner och handledare lite 
runt om i Sverige skulle tala om vad dom menar med självständighet, 
men jag tror inte den gav så mycket, för vi använde oss bestämt aldrig 
av den. Men vi hade kunnat göra något liknande för sent ute bara. 

Sammanfattningsvis kan sägas att de flesta avvikelser, 64.1%, orsakas av 
extra insupplerade begrepp samt av extra begrepp p g a strykningar hos en 
kodare. 35. 9% av avvikelserna har uppstått vid de begrepp som finns med i 
databladen hos båda kodarna. Dessa begrepp tillhör den ursprungliga texten 
och är gemensamma för båda kodarna. 

Extra insupplerade begrepp tillhör inte den ursprungliga texten, och 
extra begrepp p g a strykningar är inte gemensamma för kodarna. Vill man 
jämföra formalis ering av intervjutexter med t ex formalis ering av vanlig 
skriven text (som Osgood och Holsti utgår ifrån) bör man utesluta icke- 
gemensam text. Avvikelser p g a extra insupplerade begrepp och extra be- 
grepp p g a strykningar har därför uteslutits i tabell 3. 



22 - 



Tabell 3. överensstämmelse mellan kodare A och B vid avgränsning av 







begrepp 


i gemensam text 








IP 






31 


i, 


40 


33 


Fråga 


5 


z 
i 
N 


. 99 

,36 

206 


2.30 
.90 
136 


-. 58 
.82 
237 


4.00 
. 94 

180 




6 


z 
i 
N 


2. 38 
, 94 
100 


1 . 07 
.85 
342 


™* 


.71 
,85 
229 




7 


z 
i 

N 


. 12 
*82 
105 


.47 
.85 
102 


*" 


3.79 
.91 1 
253 


*»fc-M>«^V~«— ««»—» ■ 


8 


z 

i 

N 


3. 44 

. 88 
388 


.67 
.85 
518 


•* 


-.50 
.90 

593 


T 


z 
i 
N 


3. 92 
. 88 
799 


2,20 

.86 
1098 


-. 58 
. 82 
237 


3.21 
.86 
1255 



Tabell 3 visar att Osgoods index för överensstämmelse ligger mellan . 82 
och , 94, dvs över , 80 för samtliga frågor och intervjuer. Dessa värden är 
något högre än de som Osgood redovisar. 

Testning med b inomialfördeln ing en visar att sannolikheten för att kra- 
vet på 80% överensstämmelse har uppnätts är minst 95% för samtliga frå- 
gor och intervjuer. Överensstämmelsen mellan kodarna kan, bedömd på 
detta sätt, betraktas som mycket tillfredsställande och resultatet som sä- 
kerställt. 



5. 2 Av g r än s nin g av g at s e r 

Kodarnas avgränsning av texten i meningar samt indelning av meningar i 
huvud- och bisatser granskades på följande sätt. 

Texten jämfördes sats för sats. För gemensamma huvudsatser och bi- 
satser uppfördes markeringar. Extra huvudsatser och bisatser' kunde upp- 
komma p g a olika avgränsning av texten, insupplerade meningar, olika 
strykningar. Avvikelsen registrerades för respektive kodare. Om samma 
sats ha.de bedömts olika av kodarna, registrerades en avvikelse för båda 
kodarna (se ruta 2). 

Beräkning av överensstämmelsen baseras på jämförelse av antalet ge- 
mensamma och antalet avvikande huvud- respektive bisatser. 



23 



Tabell 4 . Överensstämmelse mellan kodare A och B vid avgränsning av 
satser i intervjutext 



IP 




31 


2 


40 


33 


T (31, 2, 


33)* | 


huvudsats 


z 
P 


3. 81 


3.44 


1. 75 

. 96 


-.10 


3. 92 






i 


,98 


. 97 


.96 


.89 


.94 






N 


106 


117 


23 


145 


368 




bisats 


z 

P 


-. 23 


. 12 


-.40 
. 34 


-4. 06 


-2. 51 






i 


.88 


. 89 


.88 


.78 


.85 






N 


59 


110 


24 


101 


270 




T 


z 
P 


2. 82 


2. 64 


. 67 
. 75 


-2. 76 


. 13 






i 


. 94 


.93 


.92 


.84 


.90 






N 


165 


227 


47 


246 


638 





* Eftersom N- tal en för IP 40 är mycket låga och baseras på svaret på en- 
dast fråga 5 har värdena från IP 40 ej medtagits i totalsiffran 

Tabell 4 visar att Osgoods index för överensstämmelse mellan kodare är 
högt, mellan . 78 och . 98. Testning av värdena med binomialtestet visar att 
80% överensstämmelse har säkerställts i samtliga fall, med undantag av 
avgränsning av bisatser i intervju 33, Den lägre överensstämmelsen beror 
förmodligen på ett stort antal insupplerade bisatser. Totalt sett kan resul- 
tatet betraktas som tillfredsställande. 

5. 3 Kodning av begrepp 

Granskningen av kodning av begrepp genomfördes på följande sätt. 

Koderna för varje begrepp jämfördes. För gemensamma koder mar- 
kerades överensstämmelse mellan kodarna. Två typer av avvikelser mar- 
kerades: (l ) Gemensam avvikelse, när samma begrepp har kodats olika av 
kodarna A och B. (2) Enskild avvikelse, när kodarna har kodat olika be- 
grepp i texten. Olikheterna har orsakats av olikheter vid begreppsavgräns- 
ning. Extra begrepp (+), extra insupplerade begrepp (+S) eller extra av- 
gränsade begrepp (+A) finns endast hos den ena kodaren, som då får av- 
vikel semarkering. 

För attributen, som är beroende begrepp i relation till huvudorden 
(oberoende begrepp), jämfördes endast attributkoden, dvs den andra siff- 
ran i innehållskoden (se ruta 3). 

I tabell 5 redovisas överensstämmelsen mellan kodare A och B vid 
kodning av begrepp. 80% överensstämmelse har ställts som krav vid be- 
räkning av z- värdena. 



24 



Tabell 5 . överensstämmelse mellan kodare A och B vid kodning av begrepp 



IP 






31 


2 


4C 




33 

i 


Fråga 


5 


z 


-2,13 


2,55 


-6. 


23 


—i 

-1, 02 






i 


. 80 


.92 


a 


73 


,85 






N 


23 7 


150 


283 








6 


z 


1. 59 


-3. 30 






-3. 31 






i 


.89 


. 81 






. 79 






N 


117 


409 






269 

-2. 03 




7 


z 


. 33 


-2. 08 










i 


. 87 


, 81 






, 83 






N 


130 


130 






302 




8 


z 


-2.98 


-4. 12 






-10. 94 






i 


. 82 


. 81 






. 74 






N 


508 


639 






756 




T 


z 


-2.47 


-4. 52 


-6. 


23 


-10.40 






i 


,83 


. 82 


é 


73 


. 78 






N 


992 


1328 


283 




1549 



Tabell 5 vistir att Osgoods index för överensstämmelse ligger mellan .73 
och , 92. Testning av överensstämmelsen med binomialtestet visar att 
80% överensstämmelse endast kan anses vara säkerställd i fyra fall av 
tretton. I tabell 6 analyseras avvikelserna mellan kodarna närmare. 



Tabell 6. Avvikelser mellan kodare A och B vid kodning av begrepp i 
procent av det totala antalet avvikelser 



IP 



31 



gemensam avvikelse 

enskild avvikelse» A 

" » , B 



T 

N 



34, 3 
36.3 
27.4 

100 
230 



28.0 

36.1 
35.8 

100 
332 



40 

37.8 

38.8 

100 

98 



33 

25. 5 
27.0 
47 . 5 

100 

474 



T (31, 2, 33) : 



28.3 
32.4 
39.3 



100 

1036 



Tabell 6 visar att 28. 3% av samtliga avvikelser beror på att kodarna har 
bedömt gemensamma begrepp på olika sätt. 71 . 7% av avvikelserna orsa- 
kas av enskilda avvikelser, dvs att någon av kodarna har ord med i texten 
som inte den andra kodaren har, genom olika formuleringar eller olika 
strykningar. Dessa avvikelser har behandlats under avsnitt 5, 1 om av- 
gränsning av begrepp. Det är alltså samsa avvikelser som återkommer 
här, och som på detta sätt räknas två gånger. Det är självklart att extra 
begrepp orsakar extra koder. Det är dock inte självklart att avvikelser 
p g a extra begrepp skall ingå vid beräkning av överensstämmelsen 



- 25 - 

vid kodning av begrepp. God överensstämmelse vid kodning innebär här att 
kodarna tillämpar kodningsreglerna på samma sätt. För att kontrollera 
överensstämmelsen bör man jämföra hur två kodare har kodat samma text- 
avsnitt. Extra begrepp som alltså inte tillhör den gemensamma texten, 
bör uteslutas. Tabell 7 visar överensstämmelsen mellan kodarna vid kod- 
ning av gemensamma begrepp. 

Tabell 7 . överensstämmelse mellan kodare A och B vid kodning av ge- 
mensamma begrepp 



IP 






31 


2 


40 


33 


Fråga 


5 


z 


2.44 


4.33 


1. 16 


4.93 






i 


.87 


.95 


. 83 


.95 






N 


202 


140 


222 


180 




6 


z 


2.94 


4.65 




2.92 






i 


.91 


.90 




.88 






N 


111 


332 




219 




7 


z 


3. 35 


2.73 




5.01 






i 


.93 


.91 




.93 






N 


114 


103 




244 




8 


z 


5.81 


6.32 




4.37 






i 


.92 


.91 




.88 






N 


414 


514 




553 




T 


z 


7.64 


9.42 


1.16 


8.51 






i 


.91 


.92 


. 83 


.90 






N 


841 


1089 


222 


1196 



Av tabell 7 framgår att Osgoods index för överensstämmelse mellan ko- 
darna ligger mellan . 83 och . 95. Testning med binomialtestet visar att 
kravet på 80% överensstämmelse kan anses vara säkerställt för samtliga 
frågor och intervjuer. Detta resultat är mycket tillfredsställande. Man 
kan alltså dra slutsatsen att kodningsmanualen (I. Bierschenk, 1974 b) 
totalt sett har fungerat bra. Samtidigt uppstår frågan i vilka avseenden 
kodningsmanualen kan förbättras. I första hand bör avgränsningen av be- 
grepp kunna utföras på ett mera reliabelt sätt. Suppleringsförfarandet 
skulle ännu mera kunna standardiseras. Detta skulle medföra en förbätt- 
ring av överensstämmelsen även vid kodning av begrepp. Kodning av be- 
grepp kan dessutom förbättras genom att anvisningarna i manualen för 
innehållskodningen görs tydligare. I kap 5. 3. 1 har innehållskodningen 
studerats närmare. Detta har skett i syfte att undersöka vilka begrepp 
som medför särskilda svårigheter vid kodning. 



26 



5, 3. 1 Kodning av be gre pp i ol ika innehållskategorier 

Rockiingen av begrepp i olika innehållskategorier har stxiderats närmare 
med utgångspunkt i två syften. Dels för att få möjlighet till jämförelser 
med en tidigare utförd reliabilitetskontroll (Berg, 1974). Dels för att få 
möjlighet till förbättring och utveckling av kodningsmanualen, 

I bilaga 2, tabell 27, redovisas jämförelserna mellan kodarna, base-- 
rat på kodning av gemensamma begrepp. Antalet gemensamma koder räk- 
nades för varje innehållskategori (anges med "överensst, A+B"). Dessutom 
beräknades frekvensen av gemensamma avvikelser, Dessa avvikelser har 
angetts med "aw A" och "avv B" i bilaga 2, tabell 27, Ett gemensamt be- 
grepp som orsakade en gemensam avvikelse upptas i tabellen på två stäl- 
len: dels som "avv A" under t ex kod 3, och dels som "avv B" under t ex 
kod 45. Det totala antalet gemensamma avvikelser är lika för kodare A och 
B; det är ju samma begrepp som har tilldelats olika koder. Detta medför 
att antalet begrepp, som beräkningarna baseras pä, är större i bilaga 2, 
tabell 27 och i tabell 8 än i tabell 7, Genorn att avvikelserna sas har räk- 
nats dubbelt, är z-värdena lägre i tabell 8 än i tabell 7. i~ värdena påver- 
kas däremot inte och de är lika för totalvärdena för varje intervjunummer 
i tabellerna 7 och 8. 

Frekvensen av begrepp i de olika sammanslagna innehållskategorierna 
varierar i hög grad mellan och inom innehållskategorierna. 

Intervju nr 40 skiljer sig från de övriga intervjuerna genom att värdena 
bygger på svaret på endast en fråga, i stället för fyra. N- talen är låga och 
värdena för överensstämmelse därför osäkrare än för det övriga materia- 
let. Vid beräkning av totalvärdena för de sammanslagna innehållskatego- 
rierna summerat över intervjuerna har nr 40 uteslutits. Bilaga 2, tabell 
27, är av betydelse som underlag till tabell 8. 

I tabell 8 redovisas överensstämmelsen vid kodning av begrepp i olika 
innehåll skategorier. Frekvensen i de olika innehållskategorierna har sla- 
gits ihop till fyra grupper och beräkningen av överensstämmelsen mellan 
kodarna har baserats på totalvärdena i varje grupp (huvudord, attribut, 
adverb, övrigt; sel. Bierschenk, 1974b, ss 55-59, 61-63). 



- 27 - 

Tabell 8 . överensstämmelse mellan kodare A och B för olika innehålls- 
kategorier sammanslagna; gemensamma begrepp 



IP 






31 


2 


40 


33 


T (31, 3, 33) 


huvudord* ( 


30, 


z 


4.07 


5.50 


-1.33 


2.57 


6.98 


40, 41, 50, 


70 


i 


.93 


.94 


.86 


.91 


.93 






N 


493 


596 


123 


687 


1776 


attribut* 




z 


-.42 


.88 


-2.85 


-.61 


-.01 


1, 2, 3) 




P 






.002 










i 


. 88 


.91 


.77 


.88 


.89 


*— .i.i,— .-..,»,,.-,.... 




N 


128 


192 


46 


162 


482 


adverb* (42 


% 


z 


-2.98 


-3.84 


-2.89 


-1.60 


-4.91 


43, 44, 45, 


46) 


P 






.002 










i 


.83 


.82 


.78 


.86 


.84 






N" 


178 


207 


49 


229 


614 


övrigt* (99, 




z 


1.75 


2.36 


-.16 


1.18 


3.09 


++, ") 




P 






.44 










i 


.93 


.93 


.89 


.91 


.92 






N 


121 


187 


41 


239 


547 


T 




2, 


2.10 


3.6a 


-3.37 


1.44 


■ 4.16 






i 


.91 


.92 


.83 


.90 


.91 






N . 


920 


1182 


259 


L317 


3419 



* För en förklaring till innehållet i de olika innehållskategorierna samt 
kodsiffrorna hänvisas till I. Bierschenk, 1974 b, ss 55-59, 61-63. 

Tabell 8 visar överensstämmelsen mellan kodare A och B baserad på total- 
värdena i bilaga 2, tabell 27. Osgoods index för överensstämmelse mellan 
kodarna varierar mellan . 77 och . 94. Utesluter man de något osäkra vär- 
dena från intervju nr 40, ligger samtliga värden över . 80. Testning av 
dessa värden med binomialte stet visar att 80% överensstämmelse har sä- 
kerställts för nästan samtliga intervjuer och sammanslagna innehållskate- 
gorier. Undantag är intervju nr 40 och adverbkategorierna. Man bör dock 
observera att överensstämmelsen för kodning av adverb är tillfredsstäl- 
lande och dessutom säkerställd för den sist kodade intervjun, nr 33. 

Jämförelse med den tidigare utförda reliabilitet sko ntr ollen redovisas 
för huvudord och adverb i tabell 9. För attributen gällde annorlunda reg- 
ler för bestämning av överensstämmelse och avvikelse vid den tidigare 
kontrollen, varför en direkt jämförelse inte är möjlig. 



28 



T abe ll 9. Jämförelse av överensstämmelsen mellan kodare A och B för de 
sammanslagna innehållskategorierna huvudord och adverb vid 
kodning enligt tre kodnings metoder 







tidigare 


(i) 


tidij 


gare 


•2} 


nuvarande 


huvudö rd 


z 


2. 


30 






36 




6, 


98 




i 


t 


93 






90 






93 




N 


230 






l 23 






(776 




adverb 


z 
P 


-4. 


57 




-3, 


65 
001 




-4. 


91 




i 


» 


72 






65 






84 




N 


67 






32 






614 





Av tabell 9 framgår att överensstämmelsen vid kodning av huvudord både 
vid de tidigare kontrollerna och nu är fullt tillfredsställande och resultatet 
säkerställt, Osgoods index för överensstämmelse mellan kodarna ligger 
mellan , 90 och . 93, medan z~värdena ligger långt över gränsen på -1 ,64. 
Resultatet av den nuvarande kodningen är mycket pålitligt genom det höga 
N-talet (1776), 

Överensstämmelsen vid kodning av adverb är sämre, Osgoods index 
för överensstämmelse mellan kodarna ligger mellan ,65 och ,84, Testning 
med binomialtestet visar dock att kravet på 80% överensstämmelse inte har 
kunnat säkerställas. Detta visar tydligt att Osgoods index för överensstäm- 
melse ger högre värden än de man får vid beräkning av den procentuella 
överensstämmelsen, överensstämmelsen vid kodning enligt den nuvarande 
kodningsmanualen är betydligt högre (i a , 84) än vid kodning enligt tidigare 
metoder (i » , 72, , 65), Med hänsyn till det höga N-talet (614) vid den nu- 
varande kodningen bör tendensen i detta resultat, betraktas som säker, 

^* ^ Kodning av satstema 

Kodning av satstema granskades på följande sätt. 

För varje sats kontrollerades satskoderna. För gemensamma koder 
markerades "överensstämmelse mellan kodarna". Två typer av avvikelser 
markerades: (1) Gemensam avvikelse, när samma sats har tilldelats olika 
satskoder, eller när endast en kodare har uppfört, satskoder for ktm (källa, 
tempus, modus) eller negation, Ktm skall kodas för varje sats, medan ne- 
gation alltid skall kodas vid förekomst. Har en kodare glömt att uppföra 
satskod för negation markeras detta som gemensam avvikelse, (2) Enskild 
avvikelse, när de kodade satserna var olika, p g a olika avgränsning eller 
insupplering. Även om endast en kodare har identifierat ett satstema eller 
när en kodare har glömt att uppföra två markeringar för satstema, där 
detta är nödvändigt, markeras enskild avvikelse (se ruta 4). Olikheter 
förekommer i sättet att tilldela satskoder enligt nedan. 



- 29 - 



1. Kod för källa (värde I eller 2), tempus (värde 1, 2 eller 3) och modus 
(värde 1, Z, 3 eller 4) anges alltid. 

2. Kod för negation (värde 1, 2 eJler 3) anges vid förekomst, 

3. Kod för villkor, orsak, medgivande, följd/avsikt, disjunktion, anges 
vid förekomst. Villkors -/resp annan/ sats anges med värde l, följd- 
satsen med värde 2, 

4. Kod för komparation, fråga, antagande, önskan, anges vid förekomst. 
Endast värde 1 anges för respektive satskod. 

Vid beräkning av överensstämmelsen mellan kodarna har satstema inde- 
lats i två grupper; (1) de vars satskoder alltid anges, nämligen källa, tem- 
pus, modus och (2) övriga satstema. Tabell 10 visar resultatet av överens- 
stämmelsekön trollen, 

Tabell 1 . överensstämmelse mellan kodare A och B vid kodning av två 
typer av satstema 

1 




k se källa 
t a tempus 



m ~ modus 

övriga a övriga satetema 



Av tabell 10 framgår att Ösgoods index för överensstämmelse för ktm 
ligger mellan ,93 och ,98 för de olika intervjuerna. Testning med bino- 
miaitestet visar att kravet på 80% överensstämmelse är säkerställt. 

För de övriga satsteman däremot är värdena lägre. Osgoods index för 
överensstämmelse ligger mellan . 75 och ,96, och kravet på 80% Överens- 
stämmelse har inte kunnat säkerställas för intervju 2 och 33, Detta kan 
ha flera orsaker: 

** Tolkning av tema. Kodarna kan ha tolkat satsernas tema på olika sätt. 
Villkors-, orsaks- och följdsatser kan ha förväxlats eller en avko- 
darna har upplevt ett tema som så pass svagt att han inte identifierade 
det som sådant. Även genom olikheter vid avgränsning av satser kan 
olikheter uppstå i satskoderna. Avgränsning av satser hänger nära 
ihop med tolkningen av satsernas tema. 



30 



2. Förekomst av tema . De "övriga" satskoderna förekommer ganska säl- 
lan i materialet och det är lätt att förbise ett satstema. Underlaget för 
beräkningen av överensstämmelsen är ganska litet jämfört med mate- 
rialet för ktm, vilket gör att värdena är något mindre pålitliga. 






31 - 



6, SAMMAN FA TTN1NG 

Manuell bearbetning av frågeområdet om information och dokumentation ur 
SÖK- projektets intervjumaterial utfördes enligt t, Bierschenka (1974 b) 
manual för innehållsanalytisk kodning av intervjutexter, överensstämmel- 
sen vid kodning prövades genom att två kodare oberoende av varandra ut- 
förde avgränsning och kodning av begrepp och satser. 

Osgoods index (i) för överensstämmelsen mellan kodarna beräknades, 
80% Överensstämmelse ställdes som minimikrav. De funna värdena för 
överensstämmelsen mellan kodarna testades meå binomialtestet för att un- 
dersöka, med vilken säkerhet detta kriterium hade uppfyllts, En översikt 
över kodaröverensstämmelsen redovisas i tabellerna 11 - 13. 

Tabell 11 . översikt över kodaröverensstämmelse, Avgränsning och kod- 
ning av begrepp i intervjutext 



IP 




31 


2 


40 


33 


avgränsning av begrepp 


i 

N 


-9.89 
.77 
1013 


-13.08 
.76 
1377 


-4,71 
.76 
27 2 


»17.60 
.74 
1673 


kodning av begrepp 


z 

i 

N 


»2.47 
,83 
992 


-4,52 
.82 
1328 


-6.23 
.73 
283 


-10.40 
,78 
1549 



översikten i tabell 11 visar att Ösgoods index för överensstämmelsen vid 
avgränsning och kodning av beg repp i intervjutext ligger mellan ,74 och . 83, 
80% överensstämmelse har ej kunnat säkerställas. Granskning av avvikel- 
serna vid avgränsning av begrepp visade att de främst orsakades av olik- 
heter vid supplering och strykning, Dessa olikheter påverkar även resulta- 
tet vid kodning av begrepp. Konsekvenserna för innehållsanalysen av av- 
vikelser vid supplering har på det här stadiet ännu ej klarlagts. Det är 
möjligt att en stor del av avvikelserna försvinner» t ex genom att formu- 
leringar och ord med liknande betydelse grupperas i samma register vid 
den fortsatta bearbetningen (t ex "någon person" har supplerats med 
"forskare" resp "beteendevetare"). Samma, information kan då utvinnas ur 
olika formuleringar. Syftet är ju inte att analysera det språkliga uttrycks- 
sättet utan att analysera innehållet i texten. Vid en kommande revidering 
av manualen bör suppleringsförfarandet i ännu högre grad kunna standar- 
diseras. 

Då samtliga suppleringar har avgränsats med parentes, finns möjlighet 
att analysera materialet utan suppleringar, för att undersöka huruvida 
man får ett annorlunda resultat. Motsvarande analys har gjorts vid kon- 
troll av överensstämmelsen vid avgränsning och kodning av begrepp. Över- 
ensstämmelsen har beräknats för avgränsning av begrepp i g emeng am_tex£ 
och för kodning av gemensamma begrepp. Begrepps avgränsning och kodning 
åskådliggörs i figur 4, 



- 



Begrepps avgränsning 
i intervjutext 



öve renast 
avvikande 



Gemen- 
samma 
begrepp 

avvikelse kodare A 
avvikelse kodare B 

N 



684 
81 

115 

133 

1013 











Be grepp i 


äav gräns ning 


i 


gemensam text i 




2 


t 


Gemen- 


överens st 


684 


samma 


avvikande 


81 


begrepp 






avvikelse 


kodare A 


16 


avvikelse 


kodare B 


18 


N 




799 



■M 



Diskussion av avgräns- 
nirigen. Viss omkodning. 
ökning av gemensamma 
begrepp, minskning av av- 
vikande begrepp 



Kodning av begrepp 



Gemena överens st .762 

samma avvikande 79 
begrepp 

avvikelse kodare A 88 

avvikelse kodare B 63 

N 992 



Kodning av ge men sa rama 
begrepp 



I 



ro 



Gemen- 
samma 
begrepp 

u 



överensst 762 
avvikande 79 

841 



Figur 4, översikt över be grepps avgränsning och kodning. IP 31 



- 33 



Av figur 4 framgår relationen mellan materialen i de olika tabellerna. Genom 
att utesluta avvikande begrepp som orsakades av insupplering och strykning 
fick vi fram en för båda kodarna gemensam text ur den ursprungliga inter- 
vjutexten, Denna gemensamma text kan liknas vid skriven teset, som är det 
vanligaste utgångsmaterialet vid innehållsanalys. Både Osgood och Holsti 
arbetade med dylikt material. Vid kodning av begrepp uteslöts samtliga 
icke- gemensamma begrepp, dvs extra insupplerade begrepp och extra text- 
ord. Genom dessa utelämnade begrepp försvinner de avvikelser som orsa- 
kas av strykningar och kodarnas olika formuleringar vid insupplering. 

Tabe ll _12. översikt över kodaröverensstämmelse. Avgränsning av gemeti- 
lam text och kodning av gemensamma begrepp 



IP 




31 


2 


40 


"1 
33 


avgränsning av be- 
grepp i gemensam 
text 


z 
N 


3,92 

.88 

799 


2. 20 
.86 
1098 


-.58 
.82 
237 


3.21 
.86 
1255 


kodning av gemen- 
samma begrepp 


z 

i 


7,64 

,91 

841 


9,42 
. 92 
1089* 


1.16 
» 83 

222 


8.51 
.90 
1196 



Tabell 1 2 visar att överensstämmelsen mellan kodarna är hög. Ösgoods 
index ligger mellan .82 och .92 och 80% överensstämmelse har säkerställts 
för samtliga intervjuer. Detta innebär att avgränsning och kodning av text s 
som. kan jämföras med skriven text,av två obereonde kodare kan utföras 
med minst 80% överensstämmelse. Resultatet måste betraktas som mycket 
tillf r eds ställande , 

En närmare granskning av överensstämmelsen mellan kodarna i de 
olika samman sla gna J nneh ållskategor ierna (tabell 8} tyder på att 80% över- 
ensstämmelse har säkerställts för huvudord, attribut och kategorin "öv- 
rigt", medan för adverb 80% överens stämmelse ej har kunnat säkerställas. 

De sammanslagna irmehållskategorierna huvudord och "övrigt" har 
orsakat minst avvikelser. Detta är fullt tolkbart, då risken att bedöma ett 
huvudord fel genom att t ex koda det som attribut är ganska liten. Huvud- 
ordet som sådant är lätt att urskilja. Det kan vara svårare att bestämma 
vilken typ av huvudord det gäller, om det är subjekt, objekt eller mål för 
handlingen. Förbättringar i manualen bör alltså inrikta sig på ett ytter- 
ligare klargörande av skillnaderna mellan innehållskoderna inom kategorin 
huvudord, 

De sammanslagna ianehållekategorierna för attribut och adverb har 
orsakat flera avvikelser än de övriga innehållskategorierna. För attribut 
har dock 80% Överensstämmelse kunnat säkerställas. En del av avvikel- 



- 34 



serna kan förklaras med förväxlingar mellan kategorierna attribut och ad- 
verb. Vid kodning av t ex "Forskare A i Malmö ..." har "i Malmö" kodats 
aom rumsadverb (kod 44) resp som efterställt attribut (kod 33). Här kan 
kodningsreglerna ytterligare förbättras. Dessutom har inom kategorin för 
adverb systematiska förväxlingar skett, t ex mellan tids-- och gradadverbial: 
I satsen "jag läser dagligen" har "dagligen" kodats som tidsangivelse (tids- 
adverb, kod 43) resp frekvens (gradadverb, kod 45). För adverben är av- 
vikelser inom kategorin mer frekventa än för kategorierna huvudord, attri- 
but och "övrigt". Dessa svårigheter bör dock kunna undanröjas genom för- 
bättringar i manualen. 

Tabell 13 . Översikt över kodar överensstämmelse. Avgränsning av satser 
och kodning av satstema 



IP 




- 


31 




2 


40 


3; 


! 

76 


avgränsning 


av 


z 


2. 


82 


2. 


64 


* 


67 


-2. 


'satser 




P 


m 


94 






, 


75 










i 


■ 


94 


, 


93 


, 


92 


» 


84 






N 


165, 




227 




47 




246 




kodning av s 


atstema 


z 


7. 


33 


5. 


51 


1. 


40 


4. 


37 


ktm 




i 

N 


320* 


98 


397* 


93 


83 


93 


422* 


93 


kodning av " 


övriga" 


z 


-1. 


27 


-2. 


71 


t 


73 


-2. 


24 


satstema 




P 


g 


10 








77 










i 


# 


78 


t 


75 


„ 


96 


• 


80 






N 


41 




75 




13 




74 





Tabell 13 visar att vid avgränsning av satser 80% överensstämmelse har 
kunnat säkerställas för alla utom den sist kodade intervjun (nr 33). Detta 
beror antagligen på ett stort antal insupplerade bisatser i intervju nr 33. 
Avgränsningen av huvudsatser är tillfredsställande för hela materialet (se 
tabell 4). Osgoods index visar höga värden, mellan . 84 och . 94. 

För kodning av satstema , källa, tempus, modus har 80% överensstäm- 
melse säkerställts. Osgoods index visar värden mellan .93 och .98. För 
kodning av "övriga" satsteman är överensstämmelsen lägre. Osgoods in- 
dex har värden mellan .75 och . 96 och för två intervjuer har 80% överens- 
stämmelse ej kunnat säkerställas. Underlaget för beräkningarna har dock 
varit ganska litet och värdena bör betraktas som något osäkra. 

Med tanke på det svårarbetade textmaterialet, den detaljerade kodning- 
manualen och den mycket rigorösa kontrollen av överensstämmelsen måste 
resultatet av kodningen på det här stadiet betraktas som tillfredsställande. 
Den version av manualen som användes vid den aktuella kodningen är -dock 
föremål för fortsatt utveckling och omarbetning. 






- 35 - 

7, REFERENSER 

Annerblom, M. -L« En impressionistisk innehållsanalys av intervjuer med 
forskare på pedagogiska institutioner i Sverige, Pedagogisk-psykolo- 
giska problem, Nr 255» 1974. " 

Berg, M, Reliabilitetsprövning av en metod for innehåll sa naivs. Stencil, 
Malmö: Lärarhögskolan, 1974, 

Bierschenk, B» Skolpedagogiska sökstrategier: Informationssökning, pro- 
blemformulering, dokumentation och forskningsplanering för skolans 
F&U-arbete, Stencil, Malmö: Lärarhögskolan, 1973, (a) 

Bierschenk, B. Uppläggning av en intervjustudie. Stencil, Malmö: Lärar- 
högskolan, 1973. (b) 

Bierschenk, B, Beteendevetenskapliga forskares syn på forskningsproces- 
sens initialskede; Förslag till analys av yttrande av forskare på peda- 
gogiska institutioner. Stencil, Malmö: Lärarhögskolan, 1973, (c) 

Bierschenk, B, En automatiserad analys av pedagogiska forskares syn pä 
forskningsprocessen: Konstruktion av strukturerade register för da- 
torbaserad innehållsanalys. Stencil. Malmö: Lärarhögskolan, 1974. (a) 

Bierschenk, B. A computer- based cöntent analysis of interview data: Some 

problems in the construction and application of coding ruies. Didakometry, 

No, 45, 1974. (b) ~" 

Bierschenk, B, Perception, strukturering och precisering av pedagogiska 
och psykologiska forskningsproblem på pedagogiska institutioner i 
Sverige, Pedagogisk- psykologiska problem, Nr 254, 1974. (c) 

Bierschenk, B. Perception, strukturering och precisering av pedagogiska 
och psykologiska problem på pedagogiska forskningsinstitutioner i 
Sverige, Stencil, Malmö: Lärarhögskolan, 1974. (d) 

Bierschenk, I, Erfarenheter från kodartrlning och provkodning. Stencil. 
Malmö; Lärarhögskolan, 1974, (a) 

Bierschenk, L Konstruktion av ett regelsystem för en datorbaserad inne- 
hållsanalys av intervjutext: PreUminärmanual och några utprövnings- 

resultat. Te stkona trukti on_ o^h^te gtdata , Nr 25, 1974. (b) 

Koleti, O, R. A computer c ontent- analysis program for analysing attitudes: 
The measurement of qualities and performance. I: Holsti, O. R. 
Content analysis for the social gciences and humanities. Reading, 

Holsti, O. R. , Hopmann, P. T. k Sullivan, 1, D. Unity and di g integration 

in inte rnatio nal al lian ce s : C ompa rati ve studi e g, New York: Wiley, 1973, 

Osgood, Ch, E,, Saporta, S. & Nunna Hy, J,C, Evaluative as ser tion ana- 
1 y gis - Eitera, 1956, 3_, 47-102, 

Siegel, S. No npa. ra m et r i c st atis tic e for the^behay ior al s c i ene ea , New York: 
McGraw-Hill, 19T6T 

Tables of the cumu latiye binomial probability distribution. Cambridge, 
~~Ma s sT ':"' Ila rvar d Univérsity Press, iWö* 






- 36 



8. BILAGOR 



1. Datablad med koder och kommentarer 

2. Tabeller med rådata 






redar e, b 



.Datablad med koder ochkommenta.rer 



PROGRAMMERINGS- OCH DATABtANKEu?. 



'PTt 












Jt.l*'o»i M 



i 0*«M* 






«6C0*C 



eco 



ituKum ii^L J Wni-r&U cu> W^re^kö^röuriiimn^ 



tMrtt»< 
ItttlfvtHO» 



» Htw C^j 



£»«•« 






OiMxexut 



— — »^_ — _^ Körii-rc-u <w 

4/ 




W.M-W&ST». U( fi *« J: IS7Ö «*>&. 18» fat 4 tö «w 



Bil i:3 



Data blad med koder och kommentarer 



1. 



6. 

?. 



Den sista meningen i fråga ? utgår enligt gemensamt beslut av kodare 
A + B. 

Kodare B har en mening mer än kodare A, vilket har markerats med 
" 4- " och " + S" i marginalen till höger pä kodare B:s datablad. Ko- 
darna beslöt att meningen skulle ingå i materialet, Kodare A kodade 
begreppen och satstema. 

Kodare A och B har supplerat meningen på olika sätt, nämligen "in- 
formationssökningen" resp "förhållanden för forskningsprocessen". 
Avvikelsen har sitt ursprung i frågan som intervjuaren ställde: 
"Skulle Du kunna säga något om hur man borde utforma informations- 
sökningen för att skapa ideala förhållanden för forskningsprocessen?" 
Avvikelsen markeras med "SO" hos båda kodarna samt med "4- S" hos 
kodare B som har ett extra in supplerat begrepp (se 4). Vid jämförelse 
av kodningen av begrepp har "informationssökningen" resp "förhållan- 
den" inte bedömts, då inget referensord fanns med i texten som krävde 
supplering. 

Kodare B har ett extra insuppierat begrepp, vilket markeras med 
"+ S", Vid jämförelse av begreppskodningen markeras avvikelse för 
kodare B (avv B). 

Kodare A har ett extra insuppierat begrepp, vilket markeras med 
•'+ S", Vid jämförelse av begreppskodningen markeras avvikelse för 
kodare A (avv A), 

Upprepning av punkt 3, 

Upprepning av punkt 4. 



Databladen visar exempel på både överensstämmande (markeras med 
prick ,) och avvikande suppl er ingår (markeras med -S och SO för supple- 
ring av ord eller begrepp, med +S för in supplering av begrepp). Följande 
tabell ger en uppfattning om förhållandet mellan antalet överensstämmande 
och avvikande suppleringar för intervju nx 31. 



Bil 1:4 



Tabell 1 . överensstämmande och avvikande supple ringar. IP 31 







överens 
f % 


st 


aw 
f 


ikande 
% 


T 

f 


% 


fr 5 


Supplering av ord eller begrepp 
Insupplering av begrepp 

T 


12 
15 

27 






11 

27. 

38 




23 
42 

i 

65 




fr 6 


Supplering av ord eller begrepp 
Insupplering av begrepp 

T 


8 
18 

26 






1 
18 

19 




9 
36 

45 




fr 7 


Supplering av ord eller begrepp 
Insupplering av begrepp 

T 


6 
13 

19 






14 
23 

37 




20 

36 

56 




fr 8 


Supplering av ord eller begrepp 
Insupplering av begrepp 

T 


65 
28 

93 






35 
78 

113 




100 
106 

206 




T 


Supplering av ord eller begrepp 
Insupplering av begrepp ' 

T 


91 
74 

165 


59. 
33. 

44. 


9 
6 

4 


61 
146 

207 


40.1 
66.4 

55.6 


152 
220 

372 


100 
100 

100 



Tabell 1 visar att vid supplering av ord eller begrepp 60% av supple ringarna 
utfördes lika av kodarna. Insupplering av begrepp utfördes lika i 34% av 
fallen. 



Bil 2:1 



Tabell 1 . Begreppsavgränsning av intervjutext. IP 31 



































fr 5 




fr 6 
90 




fr 7 
85 




fr 8 
338 




T 
684 






överensstämmelse kodare A+B 




171 






AO 


gemensam avvikelse kodare A+B 




9 




1 




3 




7 




20 




+A 


avvikelse kodare A 




11 




3 




2 




- 




16 




+A 


avvikelse kodare B 




4 




5 




1 




8 




18 




-S 


gemensam avvikelse kodare A+B 




5 




_ 




6 




24 




35 




SO 


gemensam avvikelse kodare A+B 




6 




! 




8 




11 




26 




+s 


avvikelse kodare A 




20 




8 




11 




40 




79 




+s 


avvikelse kodare B 




7 




10 




12 




38 




67 




+ 


avvikelse kodare A 




1 




4 




10 




5 




20 




+ 


avvikelse kodare B 




2 




6 




9 




31 




48 




Totalt antal avgränsade begrepp kodare 


A 


223 




107 




125 




425 




880 




ii 


ii u ii ii 


B 


204 




113 




124 




457 




898 




N 






236 




128 




147 




502 




1013 




z 






-2. 


81 


-2. 


63 


-6. 


62 


-7. 


04 


-9. 


89 


i 






g 


801 


# 


818 . 


683 


766 


, 


769 



Tabell 2. 


Begreppsavgränsning av gemensam text. IP 31 










fr 5 fr 6 


fr 7 


fr 8 


T 



AO, 

-S, 

SO 

+A 

+A 



överensstämmelse kodare A+B 
gemensam avvikelse kodare A+B» 



ii 
ii 



avvikelse 
avvikelse 



kodare A 
kodare B 



171 
20 

11 

4 



90 

2 

3 
5 



85 
17 

2 

1 



338 
42 

8 



684 

81 

16 
18 



Totalt antal avgränsade begrepp kodare A 202 
it ii u t. ii B 195 

N 206 

z .99 

i .861 



95 104 380 781 

97 103 388 783 

100 105 388 799 

2.38 .12 3.44 3.92 

.938 .821 .880 .875 



Tabell 3 . Begreppsavgränsning av intervjutext. IP 2 



fr 5 



fr 6 



fr 7 



fr 8 



m 


överensst A+B 


120 




282 




84 




421 




907 




AO 


gem aw A+B 


3 




12 




4 




23 




42 




+A 


avv A 


1 




11 




3 




12 




27 




+A 


avv B 


4 




8 




3 




33 




48 




-S 


gem avv A+B 


6 




16 




7 




16 




45 




SO 


gem aw A+B 


2 




13 




1 




13 




29 




+s 


aw A 


8 




40 




9 




58 




115 




+s 


aw B 


1 




20 




3 




21 




45 




+ 


aw A 


- 




21 




4 




16 




41 




+ 


avv B 


1 




29 




2 




46 




78 




Totalt ant avgr begr kodare A 


140 




395 




112 




559 




1206 




■ i 


II II II i! T3 


137 




380 




104 




573 




1194 




N 




146 




452 




120 




659 




1377 




z 




t 


56 


-9. 


31 


-2. 


63 


-10. 


29 


-13. 


08 


i 




• 


866 


• 


728 


• 


778 


• 


744 


• 


756 



Bil 2:2 



Tabell 4. Begreppsavgränsning av gemensam text, IP 2 

















fr £ 




fr 6 fr 7 


fr 8 


T 


över ens st A+B 
AO gem avv A+Bl 
-S gem aw A+B Y 
SO gem avv A+Bj 
+A avv A 
+A avv B 


120 
11 

i 

4 




282 84 

41 12 

11 3 
8 3 


421 

52 

12 
33 


907 

116 

27 
48 


Tot ant avgr begr A 

ii ii n u ja 

N 
z 
i 


132 

135 
136 

2. 


30 
899 


334 99 
331 99 
342 102 
1,07 .47 
. 848 , 848 


485 

506 

518 
.67 
. 850 


1050 
1071 
1098 
2.20 
.855 


Tabell 5. Begreppsavgränsn 


ing av 


inte i 


vjutext, IP 40 








fr 5 




fr 6 fr 7 


fr 8 


T 


över ens st A+B 
A O gem avv A+B 
+A avv A 
+A avv B 
-S gem avv A+B 
SO gem avv A+B 
+S avv A 
+S avv B 
+ avv A 
+ avv B 


186 

16 

13 

7 

12 

3 

9 

20 

1 

5 










Tot ant avgr begr A 

II 1! II 1! T> 

N 
z 

i 


240 
249 
272 

-4. 


71 
761 








Tabell 6. Begreppsavgränsning av 


gemensam text, IP 40 








fr 5 




fr 6 fr 7 


fr 8 


T 


över ens st A+B 
AO gem aw A+B ] 
-S " " A+B T 
SO " ,! A+BJ 
+A avv A 
+A avv B 


186 

31 

13 
7 










Tot ant avgr begr A 
ii ii ii u g 

N 
z 

i 


230 
224 
237 


58 
819 









Bil 2:3 



Tabell 7, Begreppgavgräng' 


aing av intervjutext, IP 33 














fr 5 


fr 6 




fr 7 




fr 8 




T 




Öve rens st A+B 


166 


188 




227 




469 




1050 


Äo 


gem avv A +B 


5 


10 




5 




27 




47 


+A 


avv A 


1 


8 




- 




15 




24 


+A 


avv B 


4 


5 




9 




31 




49 


-S 


gem avv A+B 


3 


10 




7 




36 




56 


SO 


gem avv A+B 


1 


8 




5 




15 




29 


+s 


avv A 


8 


27 




16 




52 




103 


+s 


avv B 


20 


20 




24 




103 




167 


4- 


avv A 


3 


53 




- 




12 




68 


+ 


avv B 


18 


23 




4 




35 




80 


Tot ant avgr begr A 


187 


304 




260 




626 




1 377 


M 


" " " B 


217 


264 




281 




716 




1478 


N 




229 


352 




297 




795 




1673 


z 




-2,76 


-12. 


41 


-X. 


4? 


-14. 


80 


-17.60 


i 




.822 


• 


662 


' 


839 


• 


699 


.736 


Tabell 8. Begreppsavgränsrung av gemensar 


a text 


, IP 33 












fr 5 


fr 6 




fr 7 




fr 8 




T 


• 


överens st A+B 


166 


188. 




227 




469 




1050 


AO 


gem avv A+B 


















-s 


gem aw A+B 


9 


28 




17 




78 




132 


so 


gem avv A+B 


















+A 


avv A 


l 


8 




— 




15 




24 


+A 


avv B 


4 


5 




9 




31 




49 


Tot 


aat avgr begr A 


176 


224 




244 




562 




1206 


n 


» ii ii B 


179 


221 




253 




578 




1231 


N 




180 


229 




253 




593 




1255 


z 




4.00 




71 


3. 


79 


* 


50 


3.21 


i 




.935 


• 


845 


' 


913 


- 


902 


.862 



Bil 2:4 
Tabell 9. Avvikelser mellan kodare A och B vid begreppsavgränsning 

































31 






2 




40 


. 


33 




T (31, 2, 33) 


IP 




f 


% 




f 


% 


f 


% 


f 


% 


f 


% 


AO 


gem avv A+B 


20 


6. 


i 


42 


8.9 


16 


18.6 


47 


7. 5 


109 


7.7 


+A 


avv A 


16 


4. 


9 


27 


5. 7 


13 


15.1 


24 


3.9 


67 


4. 7 


+A 


avv B 


18 


5. 


5 


48 


10. 2 


7 


8.1 


49 


7.9 


115 


8. 1 


-S 


gem aw A+B 


35 


10. 


6 


45 


9. 6 


12 


14.0 


56 


9.0 


136 


9.6 


SO 


gem avv A+B 


26 


7. 


9 


29 


6.2 


3 


3. 5 


29 


4. 7 


84 


5.9 


+s 


avv A 


79 


24. 





115 


24. 5 


9 


10.5 


103 


16.5 


297 


20. 9 


+s 


avv B 


67 


20. 


4 


45 


9.6 


20 


23.3 


167 


26. 8 


279 


19. 6 


+ 


avv A 


20 


6. 


1 


41 


8. 7 


1 


1. 2 


68 


10.9 


129 


9.1 


+ 


avv B 


48 


14. 


6 


78 


16. 6 


5 


5. 8 


80 


12. 8 


206 


14. 5 


Tot ant avvikelser A 


196 






299 




54 




327 




822 




u 


" " B 


214 






287 




63 




428 




929 




N 




329 


100% 


470 


100% 


86 100% 


623 100% 


1422 


100% 



Bil 2:5 



Tabell 1 . Avgränsning av satser. IP 31 
Fråga 5 huvudsats 



bisats 



överens st A+B 
avv A 
avv B 

Tot ant avgr satser A 

ti ti ii " g 

N 

2 
P 

i 



20 


13 


33 


1 


1 


2 


- 


2 


2 


21 


14 


35 


20 


15 


35 


21 


16 


37 
1.22 
.11 
.943 



Fråga 6 



huvudsats 



bi sat s 



överens st A+B 
avv A 
avv B 



18 



20 



Tot ant avgr satser A 


18 




2 


20 


t! II It " B 


18 




2 


20 


N 


18 




2 


20 


i 








1.00 


Fråga 7 


huvudsats 


bisats 


T 


överens st A+B 


11 




6 


17 


avv A 


- 




- 


- 


avv B 


- 




1 


1 


Tot ant avgr satser A 


11 




6 


17 


• i it ti " B 


11 




7 


18 


N 


11 




7 


18 


2 








1. 29 


P 








.10 


i 








.971 


Fråga 8 


huvudsats 


bisats 


T 


över ens st A+B 


52 




25 


77 


avv A 


2 




5 


7 


avv B 


2 




4 


6 


Tot ant avgr satser A 


54 




30 


84 


II II It II TJ 


54 




29 


83 


N 


56 




34 


90 


z 








1.19 


i 








.922 


Totalt 


huvudsats 


bisats 


T 


över ens st A+B 


101 




46 


147 


avv A 


3 




6 


9 


avv B 


2 




? 


9 


Tot ant avgr satser A 


104 




52 


156 


ti it it ti b 


103 




53 


156 


N 


106 




59 


165 


2 


3. 


81 


-, 23 


2. 82 


i 


• 


976 


. 876 


. 942 



Bil 2:6 



Tabell 1 1. Avgränsning av satser. IP 2 



Fråga 5 


huvudsats 


bisats 


T 


överensst A+B 


14 


10 


24 


avv A 


2 


- 


2 


avv B 


- 


1 ■ 


1 


Tot ant avgr satser A 


16 


10 


26 


II !! II " b 


14 


11 


25 


N 


16 


11 


27 


z 






.91 


P 






. 18 


i 






. 941 


Fråga 6 


huvudsats 


bisats 


T 


överensst A+B 


40 


20 


60 


avv A 


4 


3 


7 


avv B 


- 


4 


4 


Tot ant avgr satser A 


44 


23 


67 


ii ii ii ii g 


40 


24 


64 


N 


44 


27 


71 


z 






.80 


i 






. 916 


Fråga 7 


huvudsats 


bisats 


T 


överensst A+B 


11 


5 


16 


avv A 


-.- 


- 


- 


avv B 


- 


i 


1 


Tot ant avgr satser A 


11 


5 


16 


ti ii ii ii b 


11 


6 


17 


N 


11 


6 


17 


z 






1. 18 


P 






. 12 


i 






.970 


Fråga 8 


huvudsats 


bisats 


T 


överensst A+B 


44 


54 


98 


avv A 


1 


6 


7 


avv B 


I 


6 


7 


Tot ant avgr satser A 


45 


60 


105 


II II II ti b 


45 


60 


105 


N 


46 


66 


112 


z 






1. 87 


i 






. 933 


Totalt 


huvudsats 


bisats 


T 


överensst A+B 


109 


89 


198 


avv A 


7 


Q 


16 


avv B 


i 


12 


13 


Tot ant avgr satser A 


116 


98 


214 


11 11 t! H g 


110 


101 


211 


N 


117 


110 


227 


z 


3.44 


. 12 


2.64 


i 


.965 


.894 


.932 



Bil 2:7 



Tabell 1 2 . Avgränsning av satser. IP 40 

Fråga 5 huvudsats bisats 



över ens st A+B 
avv A 
avv B 

Tot ant avgr satser A 
tt ti ti »i 3 

N 
z 

P 

i 



21 

I 

I 

22 
22 
23 

1.75 
.96 
.955 



19 


40 


1 


2 


4 


5 


20 


42 


23 


45 


24 


47 


- .40 


.67 


.34 


.75 


. 884 


. 920 



Tabell 1 3, Avgränsning av satser. IP 33 



Bil 2:8 



Fråga 5 



huvudsats 



bisats 



Totalt 



överensst A+B 
avv A 
avv B 

Tot ant avgr satser A 
ii ii H ii g 

N 
z 

P 

i 



17 

3 

1 

20 
18 
21 



12 



12 
16 
16 



29 

3 

5 

32 
34 
37 



48 
31 
879 



Fråga 6 



huvudsats 



bisats 



Totalt 



överensst A+B 


30 


5 




35 


aw A 


3 


3 




6 


aw B 


1 


- 




1 


Tot ant avgr satser A 


33 


8 




41 


II II II II g 


31 


5 




36 


N 


34 


8 




42 


z 








. 31 


P 








. 62 


i 








.909 



Fråga 7 



huvudsats bisats 



Totalt 



överensst A+B 


24 


13 


37 


avv A 


1 


4 


5 


avv B 


5 


2 


7 


Tot ant avgr satser A 


25 


17 


42 


it ii ii ii g 


29 


15 


44 


N 


30 


19 


49 


z 






- .97 


P 






.17 


i 






. 860 



Fråga 8 



huvudsats bisats 



Totalt 



överensst A+B 


44 


34 


78 


avv A 


10 


12 


22 


avv B 


6 

- 


12 


18 


Tot ant avgr satser A 


54 


46 


100 


ii ii ii n g 


50 


46 


96. 


N 


60 


58 


118 


z 






-3.66 


i 






.796 



Totalt 



huvudsats 



bisats 



Totalt 



överensst A+B 


115 




64 




179 


avv A 


17 




19 




36 


avv B 


13 




18 




31 


Tot ant avgr satser A 


132 




83 




215 


II II II I! g 


128 




82 




210 


N 


145 




101 




246 


z 


_ 


10 


-4. 


06 


-2.76 


i 




885 


• 


776 


.842 



Bil 2:9 



Tabell 14. Kodning av begre 


pp. IP 31 


















fr 5 




fr 6 




fr 7 




fr 8 




T 


överens st A+B 


176 




101 




106 




379 




762 


gem aw A+B 


26 




10 




8 




35 




79 


avv A 


22 




3 




12 




51 




88 


aw B 


13 




3 




4 




43 




63 


Tot ant kodade begr A 


224 




114 




126 




465 




929 


II II II II ■Q 


215 




114 




118 




457 




904 


N (antalet olika begr) 


237 




117 




130 




508 




992 


z 


-2. 


13 


1. 


59 


, 


33 


-2. 


98 


-2.47 


i 


. 


802 


, 


886 


# 


869 


t 


822 


. 831 



Tabell 1 5 . Kodning av gemensamma begrepp. IP 31 



fr 5 



fr 6 



fr 7 



fr 8 



överens st A+B 
gem aw A+B 

Tot ant kodade begr A 

ii ii it "B 

N (antalet olika begr) 

z 

i 



176 


101 




106 


379 




762 


26 


10 




8 


35 




79 


202 


111 




114 


414 




841 


202 


111 




114 


414 




841 


202 


111 




114 


414 




841 


2.44 


2. 


94 


3. 35 


5. 


81 


7.64 


.871 


* 


910 


.930 


$ 


915 


.906 



Tabell 16. 


Kodning av begrepp. IP 2 












fr 5 


fr 6 


fr 7 


fr 8 


T 



över ens st A+B 


133 


300 




94 




469 




996 


gem avv A+B 


7 


32 




9 




45 




93 


avv A 


5 


42 




13 




60 




120 


avv B 


5 


35 




14 




65 




119 


Tot ant kodade begr A 


145 


374 




116 




574 




1209 


tt u it ti g 


145 


367 




117 




579 




1208 


N 


150 


409 




130 




639 




1328 


z 


2.55 


-3. 


30 


-2. 


08 


-4. 


12 


-4.52 


i 


.917 


• 


810 


• 


807 


» 


814 


. 824 


Tabell 17. Kodning av gemensamma begrepp. 


IP 2 













fr 5 



fr 6 



fr 7 



fr 8 



över ens st A+B 


133 




300 




94 




469 




996 


gem aw A+B 


7 




32 




9 




45 




93 


Tot ant kodade begr A 


140 




332 




103 




514 




1089 


ii tt ti n g 


140 




332 




103 




514 




1089 


N 


140 




332 




103 




514 




1089 


z 


4. 


33 


4. 


65 


2. 


73 


6. 


32 


9.42 


i 


• 


950 


• 


904 


• 


913 


' 


912 


.915 



Tabell 18. Kodning av begrepp. IP 40 



Bil 2:10 



fr 5 



fr 6 



fr 7 



fr 8 



över ens st A+B 




185 


gem aw A+B 




37 


avv A 




23 


avv B 




38 


Tot ant kodade begr 


A 


245 


it ii ii it 


B 


260 


N 




283 


z 




-6.23 


i 




.733 



Tabell 19 . Kodning av gemensamma begrepp. IP 40 



fr 5 



fr 6 



fr 7 



fr 8 



över ens st A+B 
gem aw A+B 

Tot ant kodade begr A 
ii it it ti g 

N 
z 

i 



185 
37 

222 
222 
222 
1.16 
.833 



Tabell 20. 


Kodning av begrepp. IP 33 












fr 5 


fr 6 


fr 7 


fr 8 


T 



överens st A+B 


171 




193 




227 




484 




1075 


gem aw A+B 


9 




26 




17 




69 




121 


avv A 


11 




29 




21 




67 




128 


avv B 


31 




2! 




37 




136 




225 


Tot ant kodade begr A 


191 




248 




265 




620 




1324 


ii it it n g 


211 




240 




281 




689 




1421 


N 


222 




269 




302 




756 




1549 


z 


-1. 


02 


-3. 


31 


-2. 


03 


-10. 


94 


-10.40 


i 


• 


851 


• 


791 


• 


832 


- 


739 


. 783 


Tabell 21. Kodning av gemensamma beg 


repp. 


IP 33 













fr 5 



fr 6 



fr 7 



fr 8 



överens st A+B 


171 




193 




227 




484 




1075 


gem avv A+B 


9 




26 




17 




69 




121 


Tot ant kodade begr A 


180 




219 




244 




553 




1196 


it ii ti ii g 


180 




219 




244 




553 




1196 


N 


180 




219 




244 




553 




1196 


z 


4. 


93 


2. 


92 


5. 


01 


4. 


37 


8.51 


i 


• 


950 


• 


881 


• 


930 


• 


875 


.899 



Bil 2:11 
Tabell 22. Avvikelser mellan kodare A och B vid kodning av begrepp 



IP 



31 
f 



% 



40 
f 



% 



33 

f 



T (31, 2, 

f % 



33) 



gem aw A+B 


79 


34.3 


93 


28.0 


37 


37.8 


121 


25.5 


293 


28.3 


aw A 


88 


38.3 


120 


36.1 


23 


23.5 


128 


27.0 


336 . 


32.4 


aw B 


63 


27.4 


119 


35.8 


38 


38.8 


225 


47.5 


407 


39.3 



Totalt 



230 100 332 100 



98 100 474 100 1036 100 



Tabell 23. Kodning a.v geniensaiiama begrepp i olika, innehålls kategorier, IP 31 







huvudö rd 










attribut 




r— " •- ' — 

adverb 










övr 


*fft 










• 


30 


50 


70 


40 


41 


T 


1 


2 


3 


T 


42 


43 


44 


45 


46 


T 


99 


++ 




T 


T 


fr 5. 


överens st Af B 


29 


17 


... 


35 


5 


86 


3 


24 


9 


36 


15 


3 


2 


9 


4 


33 


17 


3 


1 


21 


176 




avvÅ 


5 




10 




I 


16 




3 




3 


1 






2 




3 


4 






4 


26 




avv B 


5 


10 




3 


1 


19 


1 




I 


2 




1 




2 


2 


5 








- 


26 


fr 6. 


överens st A-fB 
avv A 

avv B 


20 


14 
1 


3 


20 


3 


57 
1 
1 


"" 


8 


4 

2 


12 
2 


12 


2 

7 


"* 


1 
2 

7 


** 


15 
9 
7 


11 


m 


6 


17 


101 
10 
10 


fr 7. 


öv eren s st A + B 
a.vv A 
avv B 


16 


15 
2 


2 


22 
2 


2 


53 

4 
4 


1 


1 

2 


1 
1 


3 

2 

1 


17 


1 
3 


a*. 


7 
1 


2 
1 


2? 
2 
3 


17 


5 


1 


23 


106 
8 
8 


fr 8 


överens st A+B 


81 


48 


10 


87 


9 


235 





9 


31 


49 


34 


3 


5 


6 


3 


51 


37 


2 


5 


44 


379 




aw Å 


3 


2 


3 






9 


1 


5 


5 


11 


1 


3 




3 




7 


8 






8 


35 




avv B 


4 


4 








8 


3 


1 


3 


7 


2 


1 


3 


5 


5 


16 


1 


3 




4 


35 


Tot 


överens st. A-fB 


146 


94 


10 


164 


17 


431 


13 


42 


45 


100 


78 


9 


7 


23 


9 


126 


82 


10 


13 


105 


762 • 




avv A 


8 


2 


16 


1 


3 


30 


1 


10 


5 


16 


2 


10 




8 


1 


21 


12 






12 


79 




avv B 


9 


17 




5 


1 


32 


4 


1 




12 


2 


5 


3 


14 


7 


31 


1 


3 




4 


79 




N 












493 








128 












178 








121 


920 




z 












4.07 








.42 












2.98 








1.75 


2.10 




i 












,933 








.87 7 












.829 








- 929 


.906 



tö 



ro 

»* 

i-» 

IN» 






Tabell 24 , Kodning av gemensamma begrepp i olika innehållskategorier. IP 2 







huvudord 










att 


ribut 




adverb 










övrigt 












30 


50 


70 


40 


41 


T 


1 


2 


3 


T 


42 


43 


44 


45 


46 


T 


99 


++ 


__ 


T 


T 


fr 5. 


över ens st A+B 
avv A 
avv B 


25 

1 


15 
1 


4 


28 


3 


75 
1 
1 


3 


2 

1 


15 
2 
2 


20 
3 
2 


3 


6 

1 
1 


1 


2 
2 


2 


13 
1 
4 


18 
2 


3 


4 


25 
2 


133 

7 
7 


fr 6. 


överens st A+B 


52 


22 


_ 


46 


25 


145 


5 


31 


14 


50 


26 


9 


3 


5 


9 


52 


43 


1 


9 


53 


300 




avv A 


4 


3 


2 


1 




10 


2 


1 


2 


5 


3 


4 


1 


1 


1 


10 


7 






7 


32 




avv B 


4 


3 




1 


1 


9 


1 


3 


2 


6 


2 


2 


1 


4 


6 


15 






2 


2 


32 


fr 7. 


över ens st A+B 
avv A 
avv B 


16 
3 


17 

1 


~ 


26 


2 


59 
1 
5 


1 
2 


1 

1 


3 


5 
2 

1 


7 
3 


2 

1 

1 


~ 


2 
1 


1 


11 
4 
3 


8 
2 


6 


5 


19 

2 


94 
9 
9 


fr 8. 


överens st A+B 


87 


62 


1 


86 


16 


252 


15 


33 


36 


84 


31 


7 


9 


11 


9 


67 


49 


6 


11 


66 


469 




avv A 


4 


3 


4 


5 


3 


19 




2 


2 


4 


7 


1 


1 


4 


3 


16 


4 


2 




6 


45 




avv B 


3 


6 




6 


4 


19 




3 


7 


10 


2 


5 


3 


1 




11 


5 






5 


45 


Tot 


över ens st A+B 


180 


116 


5 


186 


44 


531 


24 


67 


68 


159 


67 


24 


12 


20 


20 


143 


118 


16 


29 


163 


996 




avv A 


8 


8 


6 


6 


3 


31 


4 


4 


6 


14 


13 


7 


2 


5 


4 


31 


15 


2 




17 


93 




avv B 


11 


9 




7 


7 


34 


1 


7 


11 


19 


4 


9 


5 


8 


7 


33 


5 




2 


7 


93 




N 












596 








192 












207 








187 


1182 




z 












5.50 








.88 












3.84 








2. 36 


3.63 




i 












. 942 








. 906 












. 817 








. 931 


.915 






<J> 



- 



Tabell 25. Kodning av gemensamma begrepp i oliJka innehållskategorier. IP 40 







hsivudord 






■ 


attr 


ibui 






idverb 










övrigt 












30 50 


70 


40 


41 T 


1 


2 


3 


T 


42 43 


44 


45 


46 


T 


99 -f-f 




T 


T 


Fr 5. 


över ens st A-fB 


35 16 


•. 


38 


3 92 


8 


5 


16 


29 


13 5 


4 


4 


5 


31 


23 5 


5 


33 


185 




avv Å 


6 3 


2 


2 


3 16 




2 


5 


7 


4 


2 


2 




8 


4 I 


1 


6 


37 




avv B 


4 5 


- 


5 


l 15 


2. 


1 


t 


10 


1 


2 


2 


5 


10 


2 




2 


37 




N 








123 








46 










49 






41 


259 




z 








-1.33 








2.85 










2. 89 




- 


. 16 


-3.37 




P 
















.002 










.002 






.44 






i 








.856 


■— 






.773 


— — „ . 








. 77 5 






.892 


. 833 



w 



t±> 



Tabell 26. Kodning av 


gemensamma b 


egrepp 


i olika innehållskategorier 


. IP 33 






















huvudord 
30 50 


70 


40 


41 


T 


attribut 
1 2 3 


T 


adverb 
42 43 


44 


45 


46 


T 


övrigt 
99 ++ 




T 


T 


Fr 5. 


överens st A+B 
avv A 
avv B 


34 


22 

1 
2 


3 

1 


35 
1 


3 

1 


97 
3 
3 


3 1 


16 
2 

2 


20 
2 
2 


13 4 
1 

1 


3 


1 

1 
1 


3 

1 


24 
2 
3 


23 4 
1 
1 


3 

1 


30 
2 

1 


171 
9 
9 


Fr 6. 


överens st A+B 
avv A 
avv B 


27 
5 
6 


18 
5 

1 


8 

2 


40 

4 


3 

2 

3 


96 
18 
10 


7 8 
1 


12 
4 
3 


27 
5 
3 


13 11 
2 


4 

4 


1 

2 




29 
8 


38 - 
2 
5 


3 

1 


41 
3 

5 


193 
26 
26 


Fr 7. 


överens st A+B 
avv A 
avv B 


36 
1 
2 


41 
1 


2 

2 


57 


1 


137 
3 
3 


6 3 
3 

4 


7 
1 


16 
3 

5 


16 7 
2 1 
2 5 


— 


7 

4 

2 


2 

1 


32 
8 
9 


32 7 


3 

3 


42 
3 


227 
17 
17 


Fr 8. 


överens st A+B 
avv A 
avv B 


77 

9 
11 


67 

10 

2 


5 

6 
1 


88 

15 

6 


10 
5 
5 


247 
45 
25 


14 31 

4 

1 1 


18 
1 
9 


63 

5 

11 


55 11 
I 1 
5 


6 
3 
6 


5 
4 
3 


11 
2 

1 


88 
11 
15 


62 13 

6 1 

17 1 


11 

1 


86 

8 

18 


' 484 
69 
69 


T 


överens st A+B 
avv A 
avv B 


174 
15 
19 


148 

16 

6 


18 

11 

1 


220 
20 

6 


17 

7 
9 


577 
69 
41 


30 43 
3 5 
1 5 


53 

7 
15 


126 
15 
21 


97 33 
4 2 

7 8 


13 

3 

10 


14 
9 
8 


16 
3 
2 


173 
21 
35 


1 55 24 

9 1 
23 1 


20 
6 


199 
16 
24 


1075 
121 
121 




N 
z 
i 












687 
2.57 

.913 






162 
.61 
.87! 








229 
1.60 
.861 


239 
1. 18 

.909 


1317 
1.44 

.899 






Ul 









Tabell 27. Kodning 


av gemensamma begrepp i olika innehållskategorier 
























Huvudor d 






Attribut 




Adv 


erb 








Övrigt 








IP 


30 


50 


70 40 


41 T 


1 2 


3 T 


42 


43 


44 


45 


46 T 


99 


++ 


-- T 


T 


31 över ens st A+B 


146 


94 


10 164 


17 431 


13 42 


45 100 


78 


9 


7 


23 


9 126 


82 


10 


13 105 


762 




avv A 


8 


2 


16 1 


3 30 


1 10 


5 16 


2 


10 




8 


1 21 


12 




12 


79 




avv B 


9 


17 


5 


1 32 


4 1 


12 


2 


5 


3 


14 


7 31 


1 


3 


4 


79 




N 








493 




128 










178 






121 


920 




z 








4.07 




-.42 










-2.98 






1.75 


2.10 




i 








,93 




. 88 










.83 


118 


16 


.93 
29 163 


»91 


2 överens st A+B 


180 


116 


5 186 


44 531 


24 67 


68 159 


67 


24 


12 


20 


20 143 


996 




aw A 


8 


8 


6 6 


3 31 


4 4 


6 14 


13 


7 


2 


5 


4 31 


15 


2 


17 


93 




avv B 


11 


9 


7 


7 34 


1 7 


11 19 


4 


9 


5 


8 


7 33 


5 




2 7 


93 




N 








596 




192 










207 






187 


1182 




z 








5.50 




.88 










-3.84 






2.36 


3.63 




i 








.94 


1 


.91 










. 82 






_-93 


.9£ 


40 överens st A+B 


35 


16 


- 38 


3 92 


8 5 


16 29 


13 


5 


4 


4 


5 31 


23 


5 


5 33 


185 




aw A 


6 


3 


2 2 


3 16 


2 


5 7 




4 


2 


2 


8 


4 


.1 


1 6 


37 




avv B 


4 


5 


5 


1 15 


2 1 


7 10 


1 




2 


2 


5 10 


2 




2 


37 




N 








123 




46 










49 






41 


259 




z 








-1.33 




-2.85 










-2. 89 






.16 


-3.37 




P 












.002 










.002 






.44 






i 








.86 




,77 










.78 






.89 


.83 


33 överensst A+B 


174 


148 


18 220 


17 577 


30 43 


53 126 


97 


33 


13 


14 


16 173 


155 


24 


20 199" 


1075 




aw A 


15 


16 


11 20 


7 69 


3 5 


7 15 


4 


2 


3 


9 


3 21 


9 


1 


6 16 


121 




avv B 


19 


6 


1 6 


9 41 


1 5 


15 21 


7 


8 


10 


8 


2 35 


23 


1 


24 


121 




N 








687 




162 










229 






239 


1317 




z 








2, 5? 




-.61 










-1.60 






1.18 


1.44 




i 








.91 




.88 










.86 






.91 


__._90_ 




Totalt. 


































(31 överensst A+B 








1539 




385 










442 






467 


2833 




2 aw A 


































33 ) avv B 


































N 








1776 




482 










614 






547 


3419 




z 








6.98 




-.01 










-4. 91 






3.09 


4.16 




i 








.93 




.89 










.84 






.92 


.91 
































» 


































>-- 


































i— ^ 


































N 


































w 


































C- 



Bil 2:17 



Tabell 28 , Kodning av satser. IP 31 

























5 




6 


7 






8 




T 




ktm övr 


ktm 


övr 


ktm 


övr 


ktm 


övr 


ktm 


övr 


överensst A+B 


62 6 


53 


6 


35 


3 


159 


15 


309 


30 


gem avv A+B 


1 


- 


- 


- 


2 


5 


3 


5 


6 


aw A 


1 2 


1 


- 


- 


- 


'- 


- 


2 


2 


aw B 


2 1 


1 


- 


- 


- 


1 


2 


4 


3 


Tot ant kodade 




















satser A 


63 9 


54 


6 


35 


5 


164 


18 


316 


38 


Tot ant kodade 




















satser B 


64 8 


54 


6 


35 


5 


165 


20 


318 


39 


N 


65 10 


55 


6 


35 


5 


165 


20 


320 


41 



z 

p 

i 



7.33 -1.27 

. 010 

.975 .779 



k .= källa 

t = tempus 

m = modus 

övr = övriga satskoder 



Tabell 29 » Kodning av satser. IP 2 



T 
ktm övr 



5 6 7 8 

ktm övr ktm övr ktm övr ktm övr 



överensst A+B 
gem aw A+B 
aw A 
aw B 

Tot ant kodade 

satser A 

Tot ant kodade 

satser^ B 

N 



47 

1 
1 



48 

48 
49 



1 126 

4 2 
1 3 

3 

6 131 

5 131 

6 134 



22 
5 

2 
3 

29 

30 
32 



38 



8 



38 

39 
39 



151 

13 

6 

5 



8 170 



21 
2 

4 
2 

27 



8 1 69 25 
8 175 29 



362 

.16 

10 

9 



52 
11 

7 

5 



3&8 70 



387 
397 



68 
75 



z 

i 








5. 51 -2. 17 
.934 .754 


Tabell 30. 


Kodning av satser. IP 40 










5 6 

ktm övr ktm övr 


7 
ktm övr 


8 
ktm övr 


T 
ktm övr 



överensst A+B 
gem aw A+B 
aw A 
aw B 

Tot ant kodade 
satser A 
Tot ant kodade 
satser B 

N 



72 

1 
5 
5 

78 

78 
83 



12 

1 

13 

12 
13 



z 

P 
i 



1.40 .73 
.77 
.929 .960 



Tabell 31 , Kodning av satser. IP 33 



Bil 2:18 






? 



8 



ktm Övr ktm övr ktm övr ktm Övr 



T 

ktm övr 



överansat A+B 


63 


11 


91 


5 


80 


11 


140 


24 


374 


51 


gam avv A-t-B 


2 


- 


- 


- 


- 


- 


10 


3 


12 


3' 


avv A 


3 


- 


- 


i 


2 


- 


- 


6 


5 


7 


avv B 


2 


2 


3 


- 


17 


3 


9 


8 


31 


13 


Tot ant kodade 






















satser A 


68 


Ll 


91 


6 


82 


11 


150 


33 


391 


61 


Tot ant kodade 






















satser B 


67 


13 


94 


5 


97 


14 


159 


35 


417 


67 


N 


70 


13 


94 


6 


99 


14 


159 


41 


422 


74 



4. 37 -2. 24 
.926 .797